Mr-bloggen

Terra nullius

2010-01-11T07:52:00.000-08:00

Den svenska statens förhållande till samerna har ofta kritiserats. Oförmågan att komma vidare i frågor om tillgång till land, halvmesyrer när det gäller samernas politiska deltagande och reella påverkan i frågor som rör dem och bristen på förståelse av de historiska oförätterna i den svenska statens interna kolonisation av Norrland är exempel. Senast i att ta upp frågan är DO och sametinget i en gemensam artikel

Regeringen kränker mänskliga rättigheter

Korruption

2009-12-09T23:01:00.000-08:00

I internationella undersökningar om korruption räknas Sverige till de länder där det finns mycket lite korruption och mutor. I kölvattnet på utredningarna om försäjningen av Jas kommer OECD att ta upp frågan om hur utredningen om mutor i samband med Jasförsäljningen till Sydafrika gick till. I utredningen konstaterades att det kan ha förekommit mutor men att det inte gick att bevisa det, något som föranlett OECD att ställa frågor till den svenska regeringen om utredningen.

Dagens Nyheter

Transparency International

X som i nästan 12 fast lite mindre

2009-12-04T01:56:00.000-08:00

Om man missar chansen att säga något om X den tionde månaden på året - då det vore mest lämpligt - kan man alltid säga något om det den tolfte månaden. Det är nästan lika bra, fast inte riktigt. Således lite som X - okänt och ett tal med många möjliga definitioner beroende på sammanhanget, X - 3 = 5 blir till exempel X = 8 och 3 + 5 = X blir också X = 8. Så, så mycket med sammanhanget hade det inte att göra i detta exempel. Dock är det mycket avhängigt sammanhang om X är 12. Vilket det då nu är.

Right Livelihood Award

2009-12-04T01:50:00.000-08:00

Två av pristagarna Right Livelihood Award 2009 - René Ngongo och David Suzuki - håller föreläsningar den 6 december i Lund (på Palaestra, kl 14-17).

Right Livelihood

Grannar

2009-11-25T03:22:00.000-08:00

En grannblogg har startats av Linde Lindkvist, Andrea Karlsson och Linda Hiltmann, som är verksamma vid mänskliga rättighetsstudier i Lund och Raoul Wallenberginstitutet i Lund. Bloggen heter Human Rights Studies och på den bloggas om människorättsfrågor i Sverige och världen.

Human Rights Studies

Barnfattigdom

2009-11-25T02:54:00.000-08:00

Antalet fattiga barn i Sverige har minskade något från 2006 till 2007 - från 8 till 7 % - samtidigt som skillnaderna mellan barn till rika och fattiga föräldrar ökat. Det är främst bland de som redan hade en god ekonomisk standard som inkomstökningarna skett, medan det bland fattigare familjer skett mindre ökningar eller inga alls.

Det finns vidare stora lokala skillnader. I Malmö räknas vart femte barn som fattigt, medan det i kommuner som Vaggeryd, Täby och Hammarö rör sig om 2 % av familjerna som är fattiga.

Barnfattigdomen aktualiserar en rad människorättsfrågor, särskilt om de möjligheter som människor ges i livet och reproduktionen av ojämlikheter över generationer. I dagens debatt dominerar på många sätt synen på jämlikhet som en fråga om "jämlika möjligheter", medan tanken om "jämlikhet i resultat" fallit i skymundan. Det är mer än dags att på nytt ta upp den senare tanken för att balansera det sätt som jämlika möjligheter ofta inte alls bidrar till just det utan snarare legitimeringen av ojämlika möjligheter.

Dumhetens pedagogiska poänger

2009-11-22T12:43:00.000-08:00

För det mesta är dumhet bara tråkigt, ibland är det farligt men mycket sällan är det pedagogiskt. Vellinge är ett bra exempel; vanligtvis mest trist, i att göda föreställningar om den vita friheten farlig men så händer något och dumheten blir pedagogisk. Så pedagogisk att man till och med i Sjöbo säger sig villig att lära något.

Att ha rätt och få rätt

2009-11-21T08:30:00.001-08:00

Att ha rätt och få rätt är en av de viktigaste funktionerna hos rättigheter. Att kräva sin rätt och när anspråkets erkänts åtnjuta rättigheter innebär en begränsning av statens diskretionära beslutsmakt, det som är resterna av ett suveränitetsbegrepp som saknar vare sig demokratisk eller rättighetsmässig förankring.

Men på vissa områden är den diskretionära makten hos staten fortfarande stor, ett av de tydligaste gäller i kopplingen mellan invandring och säkerhet. De två egyptier som avvisades 2001 med amerikansk hjälp har sedan länge haft rätt. Den svenska staten gjorde fel och bröt mot människorättsöverenskommelser. Men att ha rätt är inte detsamma som att få rätt, för det finns enligt regeringen synnerliga skäl att vägra dem uppehållstillstånd i Sverige. Anledningen är SÄPOs säkerhetsbedömningar, samma bedömningar som gjordes 2001 och som regeringen menar fortfarande kvarstår.

Det är svårt att ha någon tilltro till sådana bedömningar med tanke på det som vi vet hände i detta fall, men oavsett hur det förhåller sig på den punkten visar fallet att det finns all anledning i världen att minska den diskretionära beslutsmakten i dessa frågor. Att de som berörs saknar en effektiv röst är en förklaring, men knappast en ursäkt för dagens ordning.

Sydsvenska Dagbladet

Som fågel

2009-11-15T03:37:00.000-08:00

När man funderar på vart man skulle kunna åka för att kanske få en stunds ro och koppla av eller uppleva något intressant så är det en god idé att googla och se vad man hittar. Man kanske då kommer ihåg platsens namn men inte så mycket mer, eller rättare sagt eftersom man inte riktigt vet vad man kan förvänta sig så förhåller man sig öppen inför omvärlden och söker på namnet. Vem vad man finner. Om man då googlar Vellinge så ser man efter en massa sidor som handlar om annat till sist en tillförlitlig sida, den första av kommunens sidor som dyker upp om Vellinge. Den handlar om turism. Kommunen har "något för alla". Man kan också äta och sova gott i kommunen. Kommunen beskrivs vidare som fåglarnas paradis. Som service till sina besökare går det att översätta sidan till en rad språk genom google translator. Finurligt, vem kan säga något illa om en kommun som erbjuder en sådan service åt fåglar?

Hemlöshet

2009-11-08T02:39:00.000-08:00

I USA har man under längre tid arbetat med projekt för att minska hemlösheten som kallas "housing first". Ansatsen innebär att man fokuserar på bostad som en rättighet och att det första steget till delaktighet i samhället i övrigt för hemlösa går via att ha en ordentlig bostad, snarare än att genom olika åtgärder "förbereda" personer att kunna ha sin egen bostad. Nyligen har forskare vid socialhögskolan i Lund progagerat för att svenska kommuner bör använda denna metod.

Dagens Nyheter

Housing First

Pressfrihet

2009-10-28T11:58:00.000-07:00

Det har blivit allt vanligare att utveckla index som försöker ge en bild av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i länder. Bland de mer kända finns den politiska terrorskalan och Freedom House liksom index över korruption. Ett annat av dessa index har utvecklats av Reportrar utan gränser som i årets rapport visar på en försämrad situation för pressfriheten i flera europeiska länder, exempelvis Frankrike och Italien.

Press Freedom Index 2009

Hälsa för irreguljära migranter

2009-10-20T12:03:00.000-07:00

På fredag den 23 oktober disputerar Ramin Baghir-Zada på en avhandling om irreguljära migranter och hälsa vid Malmö högskola. Baghir-Zada har genom intervjuer med sammanlagt ett 70-tal irreguljära migranter i Sverige och Nederländerna visat hur de ser på sin hälsosituation och hur de försöker hitta sätt att tillgodose den behandling som de anser sig vilja ha och behöva. Baghir-Zada fokuserar på det som migranterna säger sig vilja ha och deras strategier att uppnå detta när de på olika sätt saknar rätt till vård på lika villkor med andra i samhället. Baghir-Zada visar hur mångfaseterade strategierna är och att hälsa för flertalet personer som intervjuats inte enbart hänger samman med direkt behov av vård utan med den sociala och ekonomiska situationen, inte minst riskerna och rädslan att upptäckas som levande i staten utan tillstånd.

Disputation

2009-10-03T03:01:00.000-07:00

Var försvaras och kämpas det om rättigheter? (1)

2009-09-21T10:19:00.001-07:00

Utvecklingen i flera europeiska samhällen går mot en ökad betoning av den dömande maktens roll för att försvara rättigheter gentemot både regering och parlament. Mycket av diskussionen om reformerna av Regeringsformen i anslutning till Grundlagsutredningen har samma fokus. Senast i raden av sådana förslag är organisationen Civil Right Defenders, före detta Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Genom att stärka skyddet av rättigheter och ge domstolarna en framträdande roll i att pröva giltigheten i beslut och lagar kan skyddet av rättigheter förbättras. Det finns mycket som talar för sådana förslag. Men det finns också en påtaglig brist på förståelse av två förhållanden som är väsentliga när dessa förslag diskuteras. För det första handlar det om frågan hur denna fokus på den dömande makten återspeglar förändringar av det politiska systemet. För det andra rör det frågan om var och hur rättigheter diskuteras, försvaras och kämpas om.

Svenska Dagbladet: Bristande förståelse för mänskliga rättigheter

Barnkonventionen uppmärksammas

2009-09-20T10:26:00.000-07:00

Med anledning av att Barnkonventionen fyller 20 år lanseras ett samarbete mellan BRIS, ECPAT, Plan Sverige, Rädda Barnen, SOS-Barnbyar, UNICEF, World Childhood Foundation och Barnombudsmannen. En ny hemsida har nyligen sjösatts

Leva upp till barnkonventionen

Dagen efter

2009-09-12T05:56:00.000-07:00

Så här dagen efter den dag som numera är ett historiskt fenomen (och själva motsatsen till jungfruligt trots att det är mitt i tecknet och den 11 september därför borde vara mycket stabilt just jungfruligt) kan man läsa på DN om lycka. Bland annat finns det en webbfråga som vilande på god svensk politisk tradition att nästan alltid ha ett "jaså-vadå-nä-men-kanske" alternativ i folkomröstningar har tre svarsalternativ: ja, nej och på god väg. På god väg till lyckan. Eller kanske mot lyckan? Svårt med prepositioner. Nästan lika krångligt som lycka, för att inte tala om att mäta lycka. Men det är många som försökt, som bekant, och nya framsteg görs på området, som berättas om i Lyckobloggen

Lyckobloggen

Disconnecting people

2009-08-27T07:03:00.000-07:00

Kommunikation är fint och bra och själva grunden för existensen enligt vissa filosofer, även om det där med existens tillhör en annan filosofi. Komplicerat. Lite vara är det emellertid. Ungefär som med kommunikation. Vara det också. Så, hur mycket betalar staten? Hur mycket betalar du?

Dagens Nyheter

2009-08-23T01:08:00.000-07:00

MR i datorspel

2009-08-20T09:05:00.001-07:00

Om man har vägarna förbi Gotland under sensommar eller höst håller Högskolan där en föreläsningsserie om Människorätt inom seriösa spel

Högskolan på Gotland

Dagens Nyheter

Gömda barns skolgång

2009-08-16T02:58:00.000-07:00

Regeringen har i veckan tillsatt en utredning som syftar till att ge gömda barn rätt till skolgång, den rätt som barnrättskommittén vid flera tillfällen påpekat att Sverige inte lever upp till. Utredningen ska lägga fram sitt förslag i januari nästa år.

Regeringskansliet

Ett tips

2009-08-09T11:22:00.000-07:00

Om någon av bloggens läsare inte orkar ta sig till sin egen säng efter en fest så undvik tågspår... Även andra ställen kan vara farliga. Så, då vet vi vad vi egentligen är rädda för.

Påkörd av tåget

X som i okänt

2009-08-06T11:42:00.000-07:00

X används ju som matematisk term för att beteckna det som är okänt och man ska ta reda på. Så vad är okänt i dagens värld? Inte mycket kan det tyckas, i en tid av information om det mesta, behagligt nära tillhands på datorn. Inte ens det kusliga eller o-hem-liga (unheimlich) tycks vara okänt. Så varför är så mycket styrt av rädsla?

2009-07-30T05:21:00.000-07:00

MR-indikatorer

2009-07-30T01:19:00.000-07:00

Att utveckla indikatorer för att kunna mäta huruvida man är framgångsrik eller inte i att förverkliga mänskliga rättigheter har blivit en viktig fråga under de senaste årtiondet. FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter la förra året fram en rapport om indikatorer som har en tydlig fokus på såväl process - hur mycket en stat eller annan aktör anstränger sig för att förverkliga rättigheter - och resultat av lagstiftning och policier. Nu har en rapport som är anpassad till svenska förhållanden tagits fram av Handisam på uppdrag av Delegationen för mänskliga rättigheter.

Handisam: Nationella indikatorer för mänskliga rättigheter

OHCHR Report on indicators for promoting and monitoring of human rights

V som i V

2009-07-29T11:32:00.000-07:00

V var en på sin tid (1983, sänd i svensk TV 1986) populär TV-serie om utomjordingar som har för avsikt att lägga beslag på allt vatten i de stora världshaven. En hel mening yttras på svenska i serien: "Herr Generalsekreterare. Var inte rädd, kom upp för trappan." Det är utomjordingarnas första kontakt med människor, något som sker på taket av FN-byggnaden i New York. Även i andra utrikiska serier och filmer förekommer svenska, mupparna naturligtvis och små grodorna i Minority Report. Således har det som Tegnér kallade för ärans och hjältarnas språk blivit vad det kanske egentligen är, oförståeligt och infantilt när det inte är direkt svekfullt.

Det blev inte så mycket V i denna blogg och inte heller handlar det särskilt mycket om mänskliga rättigheter. Men det kanske inte är hela världen.

U som i undantag

2009-07-20T06:07:00.000-07:00

Undantaget bekräftar regeln, sägs det. Och därmed ges grunden för att varje rättsordning är dubbel till sin natur - regel och undantag. Denna enkla sanning går ofta förlorad i mycket av debatterna kring mänskliga rättigheter eftersom det prioriterade medlet - rätten - tänks tämja suveräniteten. Men som Schmitt och senast Agamben påminner oss om är det inte så. Ju fler regler, desto fler undantag och därmed en tillväxt i suveränitet. Medlet tämjer inte suveräniteten, utan härbärgerar den. Ungefär som en dag som denna när det är soligt:

"Regel: Det regnar alltid om somrarna.
Undantag: Det är vackert väder ibland."

Tage Danielsson, Grallimatik

Stockholmsprogrammet

2009-07-16T11:23:00.000-07:00

I dag håller man ministermöte om delar av Stockholmsprogrammet, som bland annat handlar om EU:s asyl och invandringspolitik inför de kommande fem åren och även de kontroversiella regleringarna av internet, telefon och andra kommunikationsmedel. I en debattartikel i Dagens Nyheter idag presenterar Ask och Billström huvudtankarna. Ask och Billström skriver bland annat att "Det behövs en bättre balans mellan säkerhetshöjande åtgärder som stärkt gränskontroll och individens rättigheter som till exempel rätten att få en rättssäker och individuell prövning av sin asylansökan." Och vidare att "En asylsökande ska veta att behandlingen av hans eller hennes asylansökan blir likadan oavsett i vilken medlemsstat den lämnas in."

Goda ambitioner så länge det inte sägs så mycket om vilket slags balans som det till slut handlar om. Både Tammerfors och Haag-programmen på asylpolitikens område motiverades huvudsakligen av att på olika sätt förhindra rörlighet till EU för att möjliggöra rörlighet inom unionen. Att Stockholmsprogrammet skulle innebära en ändring av den inriktningen är svårt att se.

Dagens Nyheter

T som i tur

2009-06-23T14:46:00.000-07:00

Tur har man när man inte har otur. Vilket är tur. Således är tur otur fast utan otur och tur är det för annars vore det otur. Vilket det då inte är. Annars är det sällan man har tur; vanligtvis har man otur. Fast det glömmer man lätt. Och så framstår man så framsynt att det både var tur att jag föddes, där jag föddes och till den jag föddes. Vilket man ju kan undra över. Otur mest kanske att jag blev som jag blev; med all den turen borde det gått bättre. Fast också sämre. Tur att det inte blev så.

Glad midsommar

2009-06-18T03:07:00.001-07:00

R som i r kommer före s

2009-06-07T05:27:00.000-07:00

S är en så bra bokstav att det är lätt att glömma bort att r kommer före den. Så här är R, fast det är s det också.

Ta av dig skorna

S som i Sommarsverige med skorna på

2009-06-07T05:16:00.000-07:00

Till de mest diskuterade frågorna om svenskhet hör - vid sidan av debaclet kring ludd i torktumlaren i den gemensamma tvättstugan - onekligen frågan om man bör ta av sig skorna när man går in. Debatten kring denna sed har rasat sedan urminnes tider, men har nu tagit en ny vändning. För visst blir man svettig på sommaren - ja, i varje fall någon dag - och då finns en helt ny dimension till frågan om man ska har skorna på eller om de bör åka av direkt vid dörren.

Dagens Nyheter: Fråga om etikett

Universal Periodic Review

2009-06-01T05:45:00.000-07:00

När FN upprättade MR-rådet 2006 som ersättare för MR-kommissionen bestämde man sig också för att inrätta en ny mekanism - Universal Periodic Review - för att utvärdera staternas förverkligande av mänskliga rättigheter. Under nästa år kommer Sverige att utvärderas för första gången.

FN-granskning av Sverige 2010

Universal Periodic Review

EU-val

2009-05-31T11:10:00.001-07:00

Om en vecka är det val till Europaparlamentet. Parlamentet har gradvis fått en mer central ställning i EU:s beslutsfattande, men intresset att delta i valen ökar inte. Det finns flera skäl till det, bland annat att det trots allt inte gör så stor skillnad hur man röstar. Det gör det inte heller i nationella val, just min röst är av försvinnande liten betydelse, men det är mycket tydligare vad som står på spel i nationella val. I valet till Europaparlamentet är det svårt att veta, även för dem som ställer upp i valet. En annan viktig anledning är att de stora partierna i Sverige helst inte vill diskutera EU, trots försäkringar om motsatsen, något Carl Tham sätter fingret på i en debattartikel i i fredagens DN.

Dagens Nyheter

Q som i q

2009-05-26T13:07:00.000-07:00

Barnkonventionen lägger fast att varje barn har rätt till ett namn, dock inte vilket namn som helst och inte heller varje namn som föräldrarna skulle tänka sig att välja. Namnlagen säger att som förnamn "får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn." (SFS 1982: 670). Frågan om Q är ett lämpligt förnamn kommer att tas upp av regeringsrätten efter det att Skatteverket avslagit ansökan. Q ingår ännu inte i förnamnsbeståndet, menar Skatteverket.

Tidigare har domstolar bestämt att A, G, J, T, W och X inte är lämpliga förnamn. Q förekommer visserligen som namn men enbart i TV-serien Star Trek, noterar Skatteverket. Det intressanta med Q i Star Trek, förutom att de är varelser som existerar i ett parallellt universum vilket bara det är ganska skoj, är att de alla heter Q. Det kan verka lite märkligt för dem som tycker att de borde heta något mer, kanske Q 2 eller så, men för dem själva ställer det inte till några problem. Det är onekligen ett "obehag" att inte kunna skiljas från andra Q, fast då kanske enbart om det känns jobbigt för den som heter det.

Allt om barn

P som i politiska djur

2009-05-22T11:29:00.000-07:00

Till de mer roliga och samtidigt mest melankoliska av filosofiska genrer hör helt klart förfallshistorien. Så här är en. En gång i tiden definierades människan som ett politiskt djur (eller varelse). Att vara människa är enbart möjligt i staden – varken i familjen, byn eller i det kosmopolitiska livet. Bortom stadens murar finns enbart gudar och djur – de djur som olikt människan inte är politiska djur eller de som inte lever i en stad och därmed inte heller är politiska djur. Denna fina aristoteliska tradition hade stor betydelse fram till det att Hobbes kom och gjorde en riktig best till väktare över stadens murar. Och därmed föll de och med dem också distinktionen mellan de politiska djuren och de andra djuren. Och in trädde allehanda bestar, såväl gulliga som mindre gulliga. Och de politiska djuren blev många. Och vem kunde skilja ett svin från ett annat?

Irreguljära migranter

2009-05-19T03:25:00.000-07:00

I samband med att den nya utlänningslagen antogs för snart fyra år sedan förde flera partier och organisationer fram tanken om amnesti för de personer som höll sig undan avvisningsbeslut, men det blev inget sådant beslut till följd av socialdemokraternas och moderaternas motstånd. Amnesti och frågan om regularisering av irreguljära migranters ställning är titt som tätt på dagordningen i flera europeiska länder och en del stater, exempelvis Spanien, har tidigare fattat sådana beslut. I den amerikanska tidskriften Boston Review diskuteras frågan om amnesti ur såväl moraliska, politiska som rättsliga perspektiv i dess majnummer.

Boston Review

Barns rättigheter

2009-05-18T12:02:00.000-07:00

För två år sedan lämnade Sverige in sin fjärde rapport om arbetet med barnkonventionen. Om lite drygt en vecka - den 27 maj - håller kommittén en utfrågning av Sveriges representant om rapporten och arbetet med konventionen. BO har skrivit en rapport till kommittén där man bland annat tar upp de lokala skillnaderna mellan kommunerna som ett problem för ett likvärdigt förverkligande av barns rättigheter. BO är också kritisk mot att inte barn som saknar uppehållstillstånd ges samma möjligheter till hälsovård som andra barn och att det återstår arbete för att tillgodose rätten till utbildning. Liknande synpunkter har framförts av andra organisationer, exempelvis Rädda Barnen.

BO och regeringens rapport

Rädda Barnens rapport

O som i o

2009-05-08T12:02:00.000-07:00

O är en av alfabetets viktigaste bokstäver men har också den mest otacksamma rollen bland dem eftersom den alltid definierar en motsats, som otacksam, ovälkommen, olycka och så vidare. Motsatser är annars mycket fint, negationer är bland det bästa som filosofin vet, särskilt som det i en vacker dialektik leder till över till affirmation: Oh!

Human Rights Committee om medborgerliga och politiska rättigheter i Sverige

2009-05-04T12:53:00.000-07:00

Human Rights Committee har granskat Sveriges rapport om hur man efterlever konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Bland de kritiska punkter som kommittén tar upp märks frågan om ett nationellt MR-organ och att det fortfarande är oklart hur konventionen får genomslag i nationell lagstiftning och tillämpning. Kommittén skriver om den senare frågan att "there is no apparent modality to give effect to the full range of standards of the Covenant in the State party’s domestic law" och påpekar att Europakonventionen inkorporerats i sin helhet som lag medan att något liknande inte skett för ICCPR.

Man menar också att ytterligare åtgärder måste vidtas för att minska våld mot kvinnor och att förbättra kvinnors chanser i samhället. Även behandling i fängelser och av polisen uppmärksammas och man menar att Sverige borde överväga att ha en oberoende nämnd för att undersöka klagomål riktade mot polisen.

Även signalspaningslagen från förra året tas upp och kommittén påpekar att staten måste tillse att det material som inhämtas genom signalspaningen inte används på sätt som står i strid med konventionens artikel 17, som handlar om personers skydd mot godtyckliga och olagliga ingripanden i privatliv, familj, hem eller korrespondens. För att se till att denna rättighet respekteras anser kommittén att informationsinhämntning och bearbetning bör övervakas av ett oberoende och opartiskt organ.

ICJ - International Commission of Jurists - hade i sin rapport till kommittén påpekat att signalspaningslagen skulle kunna ses som ett brott mot artikel 17 och att den måste vara utformad på ett sådant sätt att den information som inhämtas inte inkräktar på privatlivet i större utsträckning än strikt nödvändigt givet lagens syften. ICJ menade också att det behövs ett oberoende organ som övervakar tillämpningen av lagen.

Kommitténs slutsatser

ICJ:s rapport

N som i athjo

2009-05-01T11:47:00.000-07:00

Nysningar har en fått en både ny och gammal betydelse i denna tid av svininfluensa. Prosit betyder på latin må det gagna och kommer av pro sit - det som är nyttigt. Det är onekligen en from förhoppning. Nysningar är inte så ofta diskuterat i MR-instrumenten men ligger naturligtvis bakom de inskränkningar som kan göras i en rad av de medborgerliga rättigheterna, inte minst demonstrationsfriheten. Vilket osökt för oss över till ett annat ord som likt athjo inte heller börjar på N men som väl är en vanlig anledning till att man nyser: virus. Det är en slump som nästan som ut som en tanke att medan vi samhällsvetare gärna betonar hur allt är socialt konstruerat och därför skulle kunna vara annorlunda men kan förändra ack så lite så har förändringen dessemellan antagit biologisk gestalt. Eller i form av datorvirus: teknologisk karaktär. Som på den gamla dåliga tiden handlar det således om att tolka: var nysningen ett tecken på det goda eller onda?

här är ett roligt forum för humanitära frågor

2009-04-27T12:11:00.000-07:00

http://ihlforum.ning.com/forum

M som i mellanlanda

2009-04-25T06:40:00.000-07:00

Det här med mellanlandingar är svårt; man kan lätt få för sig att direkt flyg innebär att planet flyger hela vägen utan att landa men ibland innebär det inte det, utan att man gör tekniska mellanlandningar för att tanka. Då kan det vara så att man får sitta kvar på planet eller gå av för att sedan gå på igen. Samma plan dock. Som behöver tankas. Inte undra på att man har så svårt att utreda hur många CIA-plan som mellanlandat i Sverige när de flugit fångar hit och dit. Att Göran Persson inte vill kommentera de senaste uppgifterna och att Leni Björklund inte kommer ihåg är ju mot den bakgrunden fullt förståeligt. För vad är en mellanlandning, egentligen? Kanske planet bara nuddade marken innan man kom på att man ju inte får göra så i Sverige. Mellanlanda alltså.

Diskriminering i EU-länderna

2009-04-22T22:13:00.000-07:00

I skuggan av debaclet kring Durban II-konferensen publicerade Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter en rapport igår om diskriminering och rasistiska brott. Rapporten visar att omfattningen av diskriminering och rasism är större än vad tidigare undersökningar visat och också att flertalet - över 80 % - av dem som upplever sig utsatta för diskriminering och rasism inte anser det är lönt att anmäla det som de utsätts för.

Artikel i Dagens Nyheter Dagens Nyheter

Rapporten från The European Union Agency for Fundamental Rights (FRA)

L som i lättja

2009-04-14T13:18:00.000-07:00

Är man lat så är man. Därför - i enlighet med principen att klippa och klistra - kommer här ett citat: "Låtom oss lata oss i allt, utom i att älska eller dricka, eller i att lata oss." Och ja, det är från Lessing och finns i Paul Lafargues Rätten till lättja.

Skonande gå förbi

2009-04-09T11:18:00.000-07:00

Broken Chair finns utanför FN:s byggnad i Genève och symboliserar motståndet mot landminor och klusterbomber, en symbol värd att påminna om så här i påsktider.

K som i krig

2009-04-03T05:41:00.000-07:00

Kriget är förlängning av politiken med andra medel menade von Clausewitz. Uttrycket får en alldeles särskild betydelse i förhållande till Livgardets planer på att öva Afghanistanstyrkan i Rinkeby. Tanken med övningen var som Livgardet uttryckte sig: att göra det möjligt för soldaterna att "prova hur det känns att vistas på en plats där olika språk och kulturer sammanstrålar”. Övningen fick kritik från flera håll och många menade att man visat prov på sanslöst dåligt omdöme. Livgardets informationschef Katja Öberg uttryckte sig på följande sätt i Dagens Nyheter igår om övningen: "Jag hoppas verkligen inte att någon blir rädd. Det är en högst fredlig övning. Vi kommer att gå runt och säga: 'Hej, hur mår du?'. Det dominerande arbetet inom utlandsstyrkan är ju att knyta kontakter och ha en dialog med lokalbefolkningen". Idag meddelade Livgardet att man inte ska hålla övningen som planerat, bland annat till följd av kritiken men också för att, som informationschefen säger i Dagens Nyheter, man på grund av inblandning av tredje part - läs media - antagligen inte skulle kunna prata med befolkningen på ett naturligt sätt. I sitt stilla sinne undrar man onekligen vad nästa steg i svensk integratio..förlåt utrikespolitik är. Eller hur var det nu?

Dagens Nyheter, 3 april

J som i jaså

2009-04-01T13:51:00.000-07:00

Amerikanska presidenter måste ha möjlighet till "plausible deniability". I svensk politik, som antas vara mindre smutsig, har man inte sånt. Där har vi istället förvåning - jaså - som fungerar nästan lika bra. Om man inte vet vad man läst i en rapport eller i en årsberättelse kan man använda det. Jaså, stod det så. Jodå. Fast man måste låta nästan helt övertygad om att man är förvånad, annars går det inte. Om olyckan är framme låter det mer som jaha. Det är inte bra. Det verkar som man inte bryr sig, vilket man ju egentligen inte gör men det är dåligt om det verkar som man är ärlig. Alltså: trovärdig förvåning.

I som i individ

2009-03-30T13:21:00.001-07:00

Mänskliga rättigheter kritiseras ofta för att ha individualism i sitt släptåg. Historiskt sett kommer kritiken från både höger och vänster, men det är den konservativa kritiken som dominerat diskussionen under de senaste två årtiondena. Exakt varför man ska vara så hövlig i förhållande till denna kritik är minst sagt oklart. Inte bara är den tämligen trist - alla dessa förfärliga gemenskaper – utan också djupt problematisk. Hur mycket gemenskaper tål vi egentligen?

H som i hälsa

2009-03-28T06:17:00.000-07:00

Att irreguljära migranter - papperslösa - inte har rätt till samma vård som andra människor som befinner sig i Sverige har uppmärksammats under senare år, inte minst i kölvattnet av den kritik som Sverige fick i Paul Hunts rapport om rätten till hälsa 2007. Sedan dess har en del hänt, bland annat har landstingen i Göteborg och Skåne infört rätt för papperslösa till sjukvård på samma villkor som andra boende och i Stockholm har man bestämt att papperslösa ska ges sjukvård på likartade villkor som för turister. Det senare innebär emellertid avsevärt större kostnader för papperslösa än för andra som bor i landstinget, något som kritiserats av frivilligorganisationer. Även om landstingens beslut och agerande är ett fall framåt så handlar det om olika regler i olika landsting. Och regeringen har ännu inte givit några direktiv till den utredning som ska undersöka frågan.

G som i grönbete

2009-03-25T00:01:00.001-07:00

Snart är det dags för kor och hästar att släppas ut på grönbete. Även vi andra djur – såväl män som kvinnor – tycker om när det blir ljusare och varmare. Och apropå grönbete så kan det ju vara skäl att påminna att Sverige ännu inte ratificerat ILO 169 om ursprungsfolks rättigheter. 1998 bad den svenska regeringen om ursäkt för behandlingen av samer, men många menar att Sverige inte tagit itu med det koloniala förhållningssätt som utmärkt relationen till samerna. Och trots mycket utredande har man ännu inte kommit till skott när det gäller samers tillgång till land, varför ratificeringen av ILO 169 dröjer. Samernas rättigheter är naturligtvis ett av exemplen på den svenska statens dubbla budskap, hög svansföring i många människorättsfrågor men dåligt ställt med beaktande av mänskliga rättigheter när det blir besvärligt och involverar konflikter med andra samhällsintressen.

F som i farligt

2009-03-22T03:58:00.000-07:00

Det är mycket som är farligt, inte minst sådant som finns på nätet. Och sådant som människor messar och talar med varandra på telefon om. Det är bäst att någon lyssnar på det så vi alla kan bedöma hur farligt det är, helst innan det sägs, för när det väl sagts kan det vara för sent. Och hinner vi inte med att ta reda på farligt det är innan det sägs är det ju bra om vi kan ha allt kvar så att vi kan ta ställning till hur farligt det är efteråt, när vi vet hur farligt det egentligen var, eller då kanske hur farligt det inte var. Det här med farlighet är således svårt. En sak vet vi dock säkert, enligt EU:s datalagringsdirektiv är det som sägs farligt mellan sex månader och två år.

Dagens Nyheter: Friheten krymper på internet

FN:s dag mot rasism

2009-03-21T01:33:00.000-07:00

Idag är det FN:s dag mot rasism - instiftad till minnet av massakern i Sharpeville 1960. Det är i dagens debattklimat en from förhoppning att fokus skulle ligga på hur hatbrott, institutionell diskriminering och rasistiska uttalanden kan motverkas. Istället har mycket kommit att handla om hur ställningstaganden mot vissa former av rasism innebär att ställning för en annan form av rasism. Diskussionerna kring protesterna mot Davis Cup-matchen är ett exempel och denna återspeglas globalt i debatterna kring Durban II, uppföljningen av den första konferensen i Durban om rasism och intolerans. Tonläget är högt, ställningstagandena många och kategoriska. Argumenten sitter trångt och allt färre tycks mena att det överhuvudtaget skulle vara något att ta notis om vad någon egentligen försöker säga.

E som i ekonomi

2009-03-19T14:56:00.000-07:00

Vi lever i en tid av ekonomisk kris, vilket sägs vara den djupaste sedan depressionen. Depressionen ledde till en rad nydanande grepp inom den ekonomiska politiken. Så mycket av det har vi i varje fall inte hittills sett denna gång. Det är visserligen ironiskt att den mest marknadsliberala staten i världen går i bräschen för statsövertaganden, men den stat som nu blir borgenär för förfallande företag är redan så i grunden nyliberaliserad att det är svårt att se det som början på ett annorlunda förhållningssätt.

Hittills har svaret på krisen inte varit mycket mer socialisering av förluster och moraliska litanior över girigbukar. Girighet är naturligtvis ett tacksamt tema och dessutom lite roligt; särskilt om man lyssnar på dem som ska försvara den. Tänk så många grodor som kan hoppa ur en mun samtidigt. Och sedan kommer någon och ska förklara det, lite så där etik och moral som det låter när kristdemokrater talar. Vilken röra. Inte utan att man börjar längta efter lite Ebba Grön-populism eller hederligt marxska kapitalister: kom ihåg att ackumulera är Moses och profeterna.

ISO 26000 om socialt ansvartagande

2009-03-16T05:56:00.000-07:00

När man talar om trollen... Min kollega berättade idag helt spontant om hur roligt det är att Sverige driver utvecklingen av den nya isostandarden om socialt ansvarstagande!

Vill ni läsa mer så kika här:
http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=%40projekt&PROJID=1478&menuItemID=9896

Det är på gång..

D som i diskriminering..

2009-03-14T10:41:00.000-07:00

Jag har utbildat, utbildat o utbildat i diskriminering för tjänstemän, chefer och medarbetare i statliga organ. Påminnelsen och ämnet är ofta ett uppskattat avbrott vardagen. Möjligheten till reflektion som erbjuds, att etik för ta tid från vardagsarbetet, ifrågastättande av invanda arbetssätt oxå..

Ändå undrar jag vilken effekt det verkligen har i praktiken. Leder till till mindre diskriminering? Vet inte de flesta statstjänstemän idag att alla individer har lika rättigheter och bör få samma möjligheter? När det ändå blir fel och diskriminering inträffar..är det då för att de inte förstår?

Jag har svårt att tro det.. vad är det som brister? Jag tror egentligen att det är nya rutiner som krävs, tydligare rutiner, något som tvingar till eftertanke o påminnelse i vardagen, möjlighet till att diskutera etik i vardagen.. Lägg in diskrimineringsfrågorna i ISO certifieringen.. där gör de sig bättre..

Tankar kring MR från Stellenbosch, Sydafrika, 10 mars 2009

2009-03-10T12:48:00.001-07:00

ALLAS LIKHET INFOR LAGEN?
Efter att ha hostat mig igenom ännu en natt med svåra skogsbränder här i Stellenbosch på Afrikas sydligaste spets slår jag mig ned vid köksbordet for att med trötta ögon läsa morgontidningen och sätter nästan mitt gröna te (som mamma skickar varje månad) i halsen när jag blir serverad nyheten att Jacob Zumas, snart vår nya president, främste hantlangare Schabir Shaik, dömd till 15-ars fängelse for olika korruptionsbrott skall släppas fri efter bara 2 år och fyra månader i finkan. Anledningen är att han är dödligt sjuk och ligger på sitt yttersta. Shaik var bland annat inblandad i muthärvan kring Saabs försäljning av 28 Jas Gripen plan till Sydafrika och frågan kring hans skuld har varit föremal for en lång juridisk process som resulterade i att han dömdes till 15-ars fängelse.
Nu låter det val hemskt att man blir upprörd över att en person i livets slutskede skall få ett “slippa-ut-ur-fängelsekort” men saken är den att den juridiska provningen av hans sjukdomstillstånd luktar maktmissbruk och korruption lång väg, alla vet, efter att herr Shaiks tillstånd har kablats ut i media i månader att han lider at högt blodtryck och depression! I och för sig allvarligt men inte nödvändigtvis livshotande. Enligt den sydafrikanska lagstiftningen skall en person endast undantas från sitt fängelsestraff om personen har en dödlig sjukdom som inte går att bota och personen befinner sig i livets absoluta slutskede. Med andra ord skall fangen få komma hem och dö i fred omgiven av nära och kära, om mojligt. Vid frågan om herr Shaik befann sig i denna position svarade till och med hans egen doktor att han var förvånad över Shaiks frisläppande.
Shaiks frisläppande kommer även lägligt for ANC president Jacob Zuma som efter att Shaik fick ikläda sig skulden for de mutbrott som aven Zuma med största sannolikhet var inblandad i nu slipper släppa honom fri när han troligtvis i maj blir Sydafrikas näste president. Till saken hör att i Sydafrikanska fängelser sitter tusentals fångar som lider av HIV/Aids och andra dödliga sjukdomar. Dessa fångar kommer aldrig ens i närheten av en frigivning på medicinska grunder. Den sydafrikanska MR-kommissionen (SAHRC) har i dagarna krävt att den berörda ministern skall ta upp frågan och tillsätta en utredning som även enligt SAHRC bör ha till syfte att identifiera alla sydafrikanska fångar med dödliga sjukdomar for att ge dem en mojlighet att ansöka om frigivning.
Tyvärr verkar korruptionen och maktmissbruket följa i Zumas fotspar och det bådar inte gott för ett land som verkligen behöver all hjälp det kan få for att överbrygga och göra slut på decennier av segregation och fattigdom. Åklagarmyndigheten försöker fortfarande bygga ett åtal mot Zuma men vem vet, med Shaik ute ur bilden har deras uppgift med ens fått en till fnurra på traden! Fortsättning följer!

Annika Rudman

Rätten till ledighet

2009-03-09T13:56:00.000-07:00

De som tycker att mänskliga rättigheter ska handla om enbart seriösa saker och allvarliga övergrepp och att det gått inflation i mänskliga rättigheter - allt som man gillar formuleras som en rättighet - brukar ofta ondgöra sig av att något så märkligt som rätten till semester finns med i den allmänna förklaringen. Eller som det står: "Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet". Förutom att de som tycker illa om artikeln för det mesta har ganska mycket ledighet och därmed inte behöver bekymra sig om att åtnjuta ett privilegium - privilegier är fasligt trevliga - måste det anses vara ett historiskt genombrott att rätt till ledighet och fritid finns med i en text som har fått global rättslig giltighet. Det är inte utan att det finns skäl att utbrista, så roligt för oss: äntligen något som tar en väsentlig del av livet på allvar. Eller så kanske det var en förelöpare till situationisterna som spelade ett spratt när artikeln inkluderades: ta inte makten, ta hissen. Och den senare bidrar i hög grad till ledighet. Även om jag går i trapporna. Så brukar jag tänka, lyckligt lata människor.

Seminarier

2009-03-06T22:27:00.000-08:00

I Göteborg hålls ett par seminarier under våren om aktuella teman i diskussionerna om mänskliga rättigheter

Program

I Stockholm kommer ett par paneldebatter att anordnas under april om migrationspolitik

Program

C som i vändning

2009-03-01T01:48:00.000-08:00

C är en vacker bokstav, införd i det latinska alfabetet från fenicierna som i sitt alfabet dock skrev bokstaven på felvänt sätt - ). Eller då möjligen rättvänt. Vändningen av saker och ting är intressant. Men till skillnad från de tämligen tråkiga frågorna om vad som eventuellt är rättvänt respektive nervänt är det som är upp-och-nervänt roligt. Upp-och-nervänt spelade en central roll i exempelvis medeltida karnevaler där man under en tid kunde skoja med överheten, biskopar och andra potentater genom att vända på den sociala och politiska ordningen. Denna linje i förhållningssättet till världen är definitivt underskattad :)

B som i början

2009-02-25T21:01:00.000-08:00

Att börja är enkelt, att börja på nytt är svårare, att börja vid rätt tid och på rätt sätt är så svårt att politiska tänkare ägnat hyllmeter åt frågan. När är det tillfälle att börja? Och vad betyder början? Den senare frågan är av särskild betydelse för diskussioner om mänskliga rättigheter eftersom det ofta ansetts av vikt att markera deras början, exempelvis sådant allmänna förklaringen formuleras mot bakgrund av det avslutade kriget, samtidigt som de inte alls kan börja. Anledningen till det senare är inte att mänskliga rättigheter ”alltid funnits” och deras början därför inte kan dateras, utan därför att gripandet av världen som en värld sammanhållen av en gemensam rätt inte kan begripas som en rätt. Mellan att gripa och begripa öppnas problemet med mänskliga rättigheters universalitet.

A som i arbete

2009-02-23T03:04:00.000-08:00

Det finns så många slags arbete: betalt arbete och obetalt arbete, kvalificerat och okvalificerat arbete, roligt arbete och tråkigt arbete, arbete som måste göras nu och sådan som inte behöver göras alls, arbete som skapas genom att någon arbetar fast med fel saker och arbete som inte skapas för att någon gör rätt saker. Sedan finns det också arbete som består i att säga saker, arbete som är metaboliskt utbyte mellan inre och yttre natur, arbete som är tänkande, materiellt arbete och immateriellt arbete. Undrar varför man säger att det råder brist på arbete?

Tydlighet

2009-02-22T21:49:00.001-08:00

Tydlighet tillhör dagens mest använda politiska mantra. Det är mycket som ska vara tydligt. Tydligt betyder för det mesta mer restriktivt och fler villkor. Senast ut i raden av tydlighet är moderaternas förslag när det gäller migrations- och integrationspolitik. Den avses vara tydlig om rättigheter och skyldigheter till skillnad från "välmenande". För tydlighetens skull lägger man också till att man antagligen kommer att "anklagas för respektlöshet och nationalism" av välmenande kritiker. Tydligare kan det nog inte sägas.

Från den allvarliga till den ironiska staten

2009-02-09T09:48:00.000-08:00

Stater är mycket allvarliga saker. Ibland kommer de överens om allvarliga ting, som att var och en har rätt till hälsa. Men samtidigt i Gullspång blir staten ironisk. Du har rätt till hälsa, var god vänta tre år! Den svenska staten använder sig gärna av utropstecken. För den säger Du till dig. Och Du är Du med den. För den är till för dig. Tänker du, kanske. Att om den säger Du till dig så måste den mena vad den säger. Men försök att säga det: jag har rätt till hälsa. Känns det svårt? En ironisk stat verkar allvarlig tills den punkt där du tar den på allvar. Och då är den inte där. Så vart tog den vägen? Borta. Staten leker kurragömma. Men det är kanske inte med denna stat du ska prata, utan med staten på något annat ställe. Som heter något annat allvarligt, typ klinken för dyspraxi. För staten har kommit på att dina höftleder nog är ett talfel. Så kan det gå.

Fri rörlighet

2009-02-06T09:59:00.000-08:00

Kan man befria invandringen? Om fri rörlighet och globala liv

Onsdag 29 april kl. 19:00. Panormacaféet i Kulturhuset, Sergels Torg, Stockholm

Vad händer om murarna rivs och migrationen blir friare, finns den en alternativ utopi, är den realistisk och vilka konsekvenser får den?

Program

Kommuner och MR

2009-01-27T11:14:00.000-08:00

Rapport om kommuners arbete med mänskliga rättigheter finns nu att hämta på hemsida för Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige

Kommuners ansvar för att förverkliga mänskliga rättigheter

Grundlagsutredningen

2009-01-27T11:05:00.000-08:00

Vid sidan av att ta bort uppenbarhetsrekvisitet föreslår Grundlagsutredningen (SOU 2008:125) också andra förändringar med bäring på rättigheter, bland annat att diskriminering på grund av sexuell läggning kommer att läggas bland diskrimineringsgrunderna i kapitel 2 av RF. Samerna kommer att särskilt nämnas i kapitel 1 där etniska, spårkliga minoriteters möjligheter att utveckla ett eget samfundsliv nämns. Man föreslår vidare att denna del formuleras som ett ska istället för ett bör. Därmed anpassas RF till den europeiska ramkonventionen och man går samiska grupper delvis tillmötes, även om samers företrädare hade velat ha ett bättre skydd än det som ges bland första kapitlets målsättningsparagrafer. Bland målsättningarna föreslås också att en bestämmelse om att det allmänna ska verka för barns rätt införs.

Kropp och själ

2009-01-06T12:01:00.000-08:00

Att titta på TV är inte bara roligt utan också nyttigt, till exempel om man lyssnar på Fredrik Lindström och han frågar sig (eller oss), om det gick att genomföra en hjärntransplantation, skulle du då vilja vara donator eller mottagare? Är det av större betydelse att överföra "sig själv" till en annan kropp eller få "sig själv" till livs en ny hjärna?

2009-01-05T05:04:00.000-08:00

Mål och prioriteringar

2009-01-02T09:17:00.000-08:00

En av de funktioner som mänskliga rättigheter kan ha i offentlig verksamhet är att formulera mål med verksamheten och klargöra prioriteringar. Ett allmänt problem i sammanhanget är att rättighetsformuleringar överlag inte är särskilt framträdande i svensk lagstiftning. Som bland andra Elisabeth Abiri, Anna Brodin och Peter Johansson påpekat tenderar de rättighetsformuleringar som finns i internationella och regionala konventioner om mänskliga rättigheter att gå förlorade när de överförs till svensk lagstiftning. Som exempel kan nämnas att konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innehåller stipuleranden i termer av rätten till en viss sak, medan när dessa överförs i svensk lagstiftning formuleras det som ett ansvar för det allmänna att främja och trygga – exempelvis att främja och trygga social trygghet snarare än rätt till social trygghet.

I en undersökning om 16 kommuners arbete med mänskliga rättigheter som jag gjorde under 2008 framkommer också en del svagheter i målformuleringar utifrån mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter utgör inget direkt paraplybegrepp för kommunernas verksamhet i allmänhet. Göteborgs stads formuleringar i budgeten att kommunens verksamhet syftar till att förverkliga de mänskliga rättigheterna är delvis ett undantag i det sammanhanget. Men trots att mänskliga rättigheter inte är paraplybegrepp för verksamheterna nämns sådana värden och normer som likabehandling, icke-diskriminering och allas lika värde i kommunernas övergripande styrdokument. Dessutom specificeras särskilda perspektiv, exempelvis rörande barns rättigheter, funktionshinder och jämställdhet, i flera kommuners budget och centrala styrdokument. I flera av dessa fall anges också mer specifika uppdrag för nämnder och man lägger fast hur uppföljning och utvärdering ska ske. Därmed framträder den röda tråden mellan överordnade perspektiv och preciserade mål för nämnder och förvaltningar tydligt. I en del fall är det emellertid mer oklart. Överlag är rättighetsperspektivet i högre grad implicit än explicit.

Vid sidan av problem med att tydliggöra hur övergripande perspektiv bryts ner till mer specifika mål finns också problem i hur man ska bedöma mål som anger sådant som ”god kvalitet” och ett ”gott bemötande” och liknande ur ett rättighetsperspektiv. Vid sidan av de oklarheter som ligger i frågan om en viss tjänst kan sägas hålla god kvalitet ur ett människorättsperspektiv är det också oklart hur kvalitet översätts i rättigheter som invånarna kan hävda gentemot kommunerna. Ett steg på vägen i det här sammanhanget är de service- och kvalitetsdeklarationer som flera kommuner antagit. Sådana deklarationer är ett sätt att tydliggöra kommunernas ansvar och vad medborgarna kan förvänta sig av kommunerna, men ofta är dessa deklarationer allmänt formulerade. Det är dessutom långtifrån klart hur personer vid sidan av att framföra klagomål kan använda sig av deklarationerna för att hävda att kommunen inte lever upp till de krav som kan ställas utifrån mänskliga rättigheter. Ett relaterat problem har att göra med hur måluppfyllelse preciseras. Ofta förekommer uttryck som ”fler” och ”bättre”, ”färre” och ”mindre” och så vidare i formuleringarna av målen, exempelvis färre personer i försörjningsbidrag och fler i arbete, ökad andel av medborgarna som är nöjda med service och så vidare. Sådana målformuleringar klargör visserligen en inriktning som är realistisk i förhållande till tillgängliga resurser, men även här är rättighetsperspektivet inte tydligt. Ett problem har att göra med formuleringar som ”fler” och ”färre” inte tar i beaktande vilka dessa fler och färre är; rör det sig om resurssvaga eller resursstarka personer och grupper? Bakom fler och färre kan dölja sig stora skillnader i förutsättningar och därmed också frågor som handlar om möjligheter till en likvärdig tillgång till deltagande, service och så vidare. Även i en annan mening finns en risk att dessa formuleringar döljer faktiska prioriteringar. Ur ett rättighetsperspektiv är det en fördel att man klargör att det givet omständigheterna, exempelvis på grund av personella och ekonomiska resurser, inte går att förverkliga alla rättigheter eller allas rättigheter fullt ut. Även om det inte smickrar att skylta med att man inte fullt ut kan leva upp till sina åtaganden, är det sannolikt att en sådan deklarerad brist leder till en tydlig fokus på vad som behöver ändras för att kunna förverkliga rättigheterna liksom diskussion om hur det kan ske.

Gott Nytt år!

2008-12-30T09:22:00.000-08:00

Gott Nytt år önskar Mr -bloggen alla sköna rättighetsbärare. 2009 är året för rätt till allt gott med huvudsakligt fokus på styrka och inspiration.

Ingen rätt till nyårsbubbel..

2008-12-30T09:07:00.000-08:00

Säg vad är väl en fransk nyår middag utan champagne? Mina gäster blev nästan utan i år.. 35 år och utan leg på systemet.. vet ni vad som händer då? Ja vet... jag fick gå hem utan bubbel:)..
Ingen rätt till bubbel 2008 alltså:)..

Annas tipshörna

2008-12-27T04:21:00.000-08:00

Hej!

Nu är Annas tipshörna tillbaka. Och denna gång undrar jag vem som få mest rätt å 2009? Kommer vi satsa på kulturarbetare? föräldralösa barn? sätta pensionärer i arbete? arbete.. arbete.. arbete.. Jag satsar på att rätten till arbete kommer högst på den svenska agendan i år.. vad tror ni?

Gott Nytt År!

Vem får rätt 2009?

2008-12-27T04:11:00.000-08:00

Grundlagsutredningen

2008-12-23T01:29:00.000-08:00

Grundlagsutredningen lämnade sitt slutbetänkande i förra veckan och bland de förändringar som diskuterats märks förändringar av spärren för personval, omröstning om statsministern efter val och att det ska bli lättare att ta initiativ till kommunala folkomröstningar. Utredningen föreslår att rådgivande omröstningar ska hållas om minst 10 % av invånarna i kommun eller landsting begär det. Utredningen har också lagt fram en rad andra förslag, flera av dem inom rättighetsområdet. Ett av dessa är att uppenbarhetsrekvisitet när det gäller normkontroll tas bort. Man föreslår istället att formuleringar införs om de grundläggande utgångspunkterna för författningen - folksuveränitet och rättsstatliga principer - och att dessa särskilt ska beaktas när det gäller lag stiftad av riksdagen. På många sätt innebär det en väsentlig förändring, i varje fall om man anlägger ett längre tidsperspektiv. Vilka de praktiska konsekvenserna blr återstår naturligtvis att se. Utredningen föreslår emellertid inte inrättande av en författningsdomstol.

Se Grundlagsutredningen

Och att inte delta...

2008-12-21T13:44:00.000-08:00

Den gamla staten var uteslutande. Den skickade iväg folk och gömde undan dem. Men den modern staten är inkluderande. Den vill ha med dig. Den inkluderande staten formulerar sig exempelvis så här. I en serietidning om diskriminering som heter Respekt och handlar om diskriminering och kränkande behandling i skolan, finns en bild på omslaget. På den tittar någon ut genom ett fönster från skolan på ett av barnen som står på skolgården. ”Du måste komma in!” Under står: ”ingen ska vara utanför”. Hur var det Herman Melville skrev i sin berättelse om Bartleby? I prefer not to.

Deltagande och delaktighet

2008-12-21T13:24:00.000-08:00

En viktig del av ett rättighetsbaserat arbetssätt handlar om att inkludera dem som berörs i processer där projekt planeras och gestaltas. I en undersökning om mänskliga rättigheter i kommuner som gjorts under 2008 finns flera exempel på hur man arbetar med sådana frågor, bland annat inom projekt som rör barns rättigheter.

Ett exempel är arbetet i Karlskoga och Degerfors kommuners gemensamma folkhälsonämnd. Kommunerna samarbetar med flera andra kommuner inom projektet Partnerskap för förverkligande av barnkonventionen. Utvecklingen av kommunernas arbete med barns rättigheter har skett tillsammans med elever, bland annat genom att man bjudit in elevråd till hearings om vilka mål som ska prioriteras och också arbetat med klasser på ungefär samma sätt som man gör i samhällskunskap genom att diskutera vad politik handlar om, hur man agerar som remissorgan och påverkar politiken i övrigt.

Ett annat exempel är arbetet i Kungsbacka kommun i samband med arbetet att formulera grunderna för den första barn- och ungdomspolicyn som gällde mellan 2002 till 2005. I utvecklingen av denna tog man in synpunkter från ungefär 600 barn och ungdomar mellan 2 och 18 år. Bland de mindre barnen genomfördes detta arbete av pedagoger, medan man för lite äldre barn i grundskolan använde sig av enkäter. Bland gymnasieungdomar fördes samtal med de ansvariga politikerna om inriktning och prioriteringar. Bland de mindre barnen genomfördes detta arbete av pedagoger, medan man för lite äldre barn i grundskolan använde sig av enkäter. Bland gymnasieungdomar fördes samtal med de ansvariga politikerna om inriktning och prioriteringar.

I båda kommunerna arbetade man således både med mer konventionella metoder, såsom enkäter och hearings som involverade unga och politiker, och mer okonventionella metoder, exempelvis samtal förda av pedagoger med mindre barn. En annan okonventionell metod är att låta barn rita och teckna för att uttrycka sina uppfattningar. Det arbetssättet har använts i Kristinehamns kommun i samband med utvecklandet av kommunens lokala tillväxtprogram och i Karlskoga/Degerfors i arbete med ett lokalt nöjt-barn index. Det senare är ett pilotprojekt tillsammans med Barnombudsmannen.

I flera av kommunerna finns ungdomsforum som ger möjligheter för unga att föra fram synpunkter till politikerna. Det gäller exempelvis vid framtagandet av det barn- och ungdomspolitiska programmet i Kristinehamn, i Södertäljes pågående arbete med ett sådant program och i Öckerö kommuns projekt Barnens öar. I Sundsvalls kommun har ett ungdomsråd nyligen inrättats som ett resultat av tidigare undersökningar kring barn och ungas uppfattningar. I Sundsvall var inrättandet av ungdomsforum utfallet av den LUPP som genomfördes i kommunen. LUPP är överlag ett vanligt använt sätt att få in synpunkter för att utforma ungdomspolicier. Vid sidan av att ungdomsforumen fungerar som kanaler för att kunna föra fram förslag och synpunkter arrangerar de också egna aktiviteter, vanligtvis inom fritidssektorn. Ungdomsråden ger möjligheter till ett mer kontinuerligt deltagande från ungas sida.

Andra sådana exempel är internetsajterna ”Barbro betalar” och ”Barbros bankomat” i Kungsbacka kommun. Barbros bankomat handlar om möjligheten för barn och unga att söka bidrag till mindre projekt och denna form av deltagandemöjlighet finns också i andra kommuner, bland annat i Sundsvall där det kallas ”ung pott”.

Att utveckla rättighetsperspektivet 6

2008-12-07T00:13:00.000-08:00

Ett fjärde tillvägagångssätt för att utveckla rättighetsperspektivet är att integrera det i de administrativa processer där lagstiftning, policy och beslut genomförs. För att åstadkomma det är det väsentligt att organisationen byggs upp på ett sådant sätt att integrering av rättighetsperspektivet underlättas och att enskilda tjänstemän har kunskap och möjlighet att använda sig av perspektivet i sin dagliga verksamhet.

Förvaltningssystemet ska tillgodose flera värden; det ska vara rättssäkert, genomföra politiska beslut och fungera effektivt, både i termer av att vara ekonomiskt effektivt och leda till måluppfyllelse. När rättighetsperspektivet beaktas i förhållande till det administrativa systemet är det av vikt att beakta tjänstemännens autonomi, organisation och styrning av förvaltningen och integrering i ordinarie verksamhet.

Att det i hög grad är i mötet med den enskilde medborgaren som politiska beslut gestaltas och att många tjänstemän har betydande möjligheter att påverka detsamma ställer frågan om autonomi i centrum. Ur ett människorättsperspektiv är den autonomi som tjänstemän har både en möjlighet och ett problem. Det är en möjlighet därför att tjänstemännen kan ta i beaktande flera faktorer av betydelse för den enskilde utifrån hans eller hennes situation för att kunna nå ett gott resultat. Det är ett problem eftersom det också ökar risken för att det är subjektiva faktorer som kommer att vara utslagsgivande för beslut. Dessa frågor har diskuterats under längre tid, inte minst i förhållande till ramlagstiftning.

Organisation och styrning är också centralt. Möjligheterna för förvaltningar att arbeta aktivt och koordinerat för att förverkliga mänskliga rättigheter har i hög grad att göra med hur verksamheten styrs. I det sammanhanget brukar problem med sektorsorganiseringen av förvaltningen tas upp. Det är svårt att integrera mänskliga rättigheter och andra tvärsektoriella perspektiv i denna typ av organisation. Det är också svårt att klargöra ansvaret för dessa övergripande perspektiv. De sägs ofta att de ska genomsyra alla verksamheter, men det som är allas ansvar blir lätt ingens ansvar. Ytterligare ett problem som hänger samman med sektorsorganiseringen är att många människor som inte passar in i de kategorier och profiler som en viss förvaltning är tänkt att arbeta med har svårt att få den hjälp och stöd som de behöver och har rätt till. Personer hamnar mellan stolarna och hänvisas fram och tillbaka mellan olika förvaltningar.

Vid sidan av problemen med sektorsorganiseringen har också frågorna om problemen med mål- och resultatstyrningen uppmärksammats, särskilt under senare år. Styrningssystemet genomfördes på bred front i svensk förvaltning under 1980- och 1990-talen. Den innebär att politiker ska styra förvaltningar genom att ange mål för verksamheten och kontrollera graden av måluppfyllelse. Det fanns till en början stora förhoppningar att man därmed skulle renodla och tydliggöra det politiska ansvaret och tjänstemännens roll, men flera av förhoppningarna har inte infriats. Bland problemen märks bristande samordning, oklara målformuleringar och dålig uppföljning. I diskussion och studier av målformuleringar har man visat på ett par problem. Det finns en tendens att politiker antingen formulerar alltför vaga och oprecisa mål som inte ger någon större vägledning och dessutom är svåra att mäta, eller alltför precisa mål som innebär att det snarare är den interna effektiviteten än värdet för medborgarna som sätts i centrum.

Att utveckla rättighetsperspektivet 5

2008-12-07T00:10:00.000-08:00

En tredje väg att gå för utveckla ett rättighetsperspektiv anknyter till det sätt som individer på en marknad väljer tjänster. Ökade möjligheter att välja utförare av service och tjänster i kommunal och annan offentlig verksamhet har diskuterats under lång tid och flera reformer med denna inriktning har genomförts under de senaste tio till femton åren. I reformer och debatt har ökade möjligheter att välja skola, barnomsorg, äldreomsorg och liknande stått i fokus.

Detta synsätt skiljer sig från de två första sätten att utveckla rättighetsperspektivet i det att det inte är individen som rättighetsbärare eller deltagande i en kollektiv politisk process som står i fokus, utan istället att som kund uttrycka gillande och ogillande genom att ”rösta med fötterna”. Vid sidan av att öka valfriheten brukar det också framhävas av förespråkarna av marknadsmodellen att den genom konkurrens leder till bättre kvalitet på verksamheterna överlag.

När rättighetsperspektivet utvecklas via användningen av marknadsmodellen är det väsentligt att man specificerar innehåller i de tjänster som finns och också tillgodoser behovet av information för att kunna ta ställning till de olika tjänsterna. Det är naturligtvis även av vikt att uppmärksamma hur sociala och ekonomiska ojämlikheter slår igenom i reella valmöjligheter på ett likartat sätt som man i demokratiperspektivet måste ta i beaktande skillnader mellan människor när det gäller deras politiska resurser, såsom kontakter, pengar, utbildning och tid.

Att utveckla rättighetsperspektivet 4

2008-12-02T21:54:00.000-08:00

Ett andra sätt att vidareutveckla rättighetsperspektivet är att anknyta till medborgarna som deltagare i politiska processer för att påverka beslut och utkräva ansvar. Under längre tid har det förts en debatt om den lokala demokratins villkor och det har också genomförts en rad reformer för att öka medborgares möjligheter till deltagande och delaktighet i politiskt beslutsfattande.

Sätten att stärka det medborgerliga inflytandet är flera. Man kan exempelvis anknyta till medborgarna som allmänpolitiskt intresserade personer. Som exempel kan nämnas rätten för invånarna att lägga fram medborgarförslag i kommuner. Ett annat sätt är att genom samråd göra det möjligt för medborgarna att föra fram synpunkter. En slags samråd är den som sker genom att inkludera föreningar och organisationer i beslutsfattande, planering och genomförande, exempelvis sådant de i många kommuner finns råd där frågor om funktionshindrades rättigheter behandlas. En annan typ av samråd är det som sker exempelvis i förhållande till fysisk planering eller dialog kring utveckling av stads- och kommundelar. Det är också möjligt att lägga vikt vid det sätt som invånarna är brukare av service och tjänster för att inkludera dem i planering, upplägg och utvärdering av verksamheten. Brukarinflytande har institutionaliserats i många verksamheter, särskilt i skola och omsorgsverksamhet.

Grundläggande för demokratidimensionen är att medborgarna ska ha jämlika möjligheter att påverka beslutsfattande och utkräva ansvar för fattade beslut. Både påverkan och ansvarsutkrävande är av vikt, även om det råder delade meningar om man framförallt bör poängtera inflytandemöjligheter eller ansvarsutkrävandet. Det finns också en stor diskussion om hur man skapar förutsättningar för att alla ska kunna delta. Att deltagandemöjligheter hänger samman med bland annat ekonomiska resurser, nätverk, utbildningsnivå och liknande är väl känt. Den forskning som finns om ökat deltagande visar vidare att det är väsentligt att man lokalt ges verkliga möjligheter att bestämma över hur resurser ska användas. I annat fall blir deltagandet mer fasad än reell påverkansmöjlighet.

Att utveckla rättighetsperspektivet 3

2008-12-02T21:44:00.000-08:00

Ett sätt att utveckla rättighetsperspektivet är att knyta det till personers möjligheter att utkräva sina rättigheter genom rättssystemet. Det handlar då om att tydliggöra den rättsliga regleringen av verksamheten så att personer som anser sig vara missgynnade eller felaktigt behandlade kan överklaga beslut och få sin sak prövad i rättsliga instanser, alternativt i kvasirättsliga instanser med möjlighet att utfärda sanktioner. Ett exempel på det förra är i Sverige förvaltningsdomstolarna, medan ett exempel på det senare är ombudsmannainstitutioner.

Som ofta påpekats i debatt om förvaltningsdomstolarnas roll är det något paradoxalt att medan domstolar i det svenska politiska systemet tillmäts en mycket begränsad roll i att tydliggöra innebörden av de i regeringsformen angivna medborgerliga och politiska rättigheterna, spelar de desto större roll när det gäller tolkningen av sociala och ekonomiska rättigheterna. Även om de senare har en svagare grundlagsmässig ställning har förvaltningsdomstolarna haft en framträdande roll i att klarlägga innehållet i en del av de sociala rättigheterna. Vid sidan av förvaltningsdomstolarna har också utvecklingen inom EU betydelse för det rättsligt förankrade rättighetsperspektivet, exempelvis sådant det handlar om framväxten av patienträttigheter.

Samtidigt är det rättsligt förankrade rättighetsperspektivet relativt lite utvecklat i Sverige. Som bland andra Elisabeth Abiri, Anna Brodin och Peter Johansson diskuterar i sin handbok om arbete med mänskliga rättigheter på kommunal nivå tenderar fokus på individers rättigheter att bli otydligt när rättigheter överförs till svensk lagstiftning. Istället ställs förpliktelserna att främja, trygga och verka för att en viss social och ekonomisk situation i fokus. Abiri, Brodin och Johansson noterar att skillnaden mellan rättigheter och skyldigheten att främja har betydelse både för medborgaren, som därmed inte på ett uppenbart sätt har en bestämd rättighet, och för myndigheter i det inte faller sig naturligt att anlägga ett rättighetsperspektiv i handläggning eller i organisering av verksamheten.

Att tydliggöra rättighetsperspektivet i termer av utkrävbara rättigheter är ett sätt att stärka rättighetsperspektivet. Det kan vid sidan av utkrävbarhet genom domstol ske genom ombudsmannainstitutioner. Dessa institutioner kan utformas på olika sätt, men om man vill att de ska ha en funktion i att tillvarata individers rättigheter måste det dels finnas ett tydligt mandat att de ställningstaganden som görs i ombudsmannainstitutionen är bindande för förvaltningarna, dels att det finns ett sanktionssystem om man i verksamheter inte följer ombudsmännens ställningstaganden.

I den deklaration som antogs av SKL tillsammans med Europarådet i oktober 2008 ställer man sig positiv till utvecklingen av ombudsmannainstitutioner på lokal nivå, men det sägs inget om de mandat som dessa skulle kunna tänkas ha. I den mån kommunerna har infört ombudsmän, något som exempelvis finns i vissa kommuner inom äldreomsorgen, har de inte en ansvarsutkrävande funktion. Istället handlar det om ombudsmän vars roll är att föra vidare synpunkter och hjälpa personer genom att hänvisa dem rätt, underlätta deras kontakter med myndigheter och så vidare. Det senare är i sig mycket viktigt, men om man väljer att vidareutveckla rättighetsperspektivet genom den rättsliga modellen behöver ombudsmannainstitutioner ges ett tydligare mandat.

Att utveckla rättighetsperspektivet 2

2008-12-02T21:19:00.000-08:00

När man diskuterar hur rättighetsperspektivet i offentlig verksamhet kan utvecklas handlar det bland annat om att hitta sätt att förankra det i de samhällssystem som är centrala i ett modernt samhälle. Samhällsvetare har under längre tid diskuterat de huvudsakliga mekanismer varigenom samhällen integreras, närmare bestämt genom rättssystemet, det politiska systemet, förvaltningssystemet och det ekonomiska systemet.

Rättighetsperspektivet kan förstås i förhållande till dessa system och får beroende på vilken anknytningspunkt som väljs också lite olika innebörd. De olika systemen ska inte ses som ömsesidigt uteslutande utan snarare som överlappande, även om det också finns konflikter mellan de olika modellerna. Bland dessa märks inte minst politiska frågor om inställningen till de olika systemen och också lämpligheten med dem. I konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter specificieras i artikel 2 att staten ska använda sina resurser till fullo för att förverkliga rättigheterna. I General Comment till artikeln sägs bland annat att förverkligandet av rättigheterna kan ske på olika sätt och att rättigheterna inte bygger på eller förutsätter ett särskilt system - så länge rättigheterna kan förverkligas och ömsesidighet och odelbarhet mellan medborgerliga och politiska och sociala och ekonomiska rättigheter erkänns.

Att utveckla rättighetsperspektivet 1

2008-12-01T21:28:00.000-08:00

Vilken roll kan och bör mänskliga rättigheter spela i landstingskommunal och kommunal verksamhet? När man diskuterar den frågan är det lämpligt att börja med att reflektera över omfattningen av förpliktelserna för kommunernas del och betydelsen av ett rättighetsperspektiv.

Ett sätt att se på saken är att kommunerna är bundna att följa nationell och överstatlig lagstiftning samt tolkningen av densamma i domstolar, och att de rättigheter som kommer till uttryck på det sättet inte bara är grunden för de krav som kan ställas utan också mer eller mindre uttömmande specificerar dem. En annan ansats är att hävda att kommunerna bör utgå från ett rättighetsperspektiv i sin verksamhet. Det senare innebär att kommunernas ansvar mycket väl kan sträcka sig utöver de lagstadgade kraven, även i de fall nationell lagstiftning och policy inte innehåller rättighetsformuleringar.

Rättighetsperspektivet innebär att rättigheter är grunden för invånarnas legitima förväntningar på kommunernas verksamhet. Vid sidan av att klargöra detta förhållande mellan rättighets- och skyldighetsbärare innebär rättighetsperspektivet också att utveckla individers förmåga att hävda sina rättigheter. Att stärka människors kunskap om sina rättigheter och möjligheter att använda sig av dem är mycket viktigt. Det betyder naturligtvis också att skyldighetsbärarna måste vara medvetna om de legitima krav som individer kan ställa på verksamheter och arbeta systematiskt för att uppfylla dessa. Av betydelse i det avseendet är också att kunna utkräva ansvar för fattade beslut, både gällande enskilda och mer övergripande i förhållande till de politiska beslutsprocesserna. Att institutionalisera ansvarsutkrävande är därför ytterligare en dimension av arbetet med ett tydligt rättighetsperspektiv och rättighetsbaserat arbetssätt. Man brukar också lägga vikt vid att processen varigenom rättigheter förverkligas är inkluderande. I ett rättighetsbaserat arbetssätt ingår att inkludera de som berörs i såväl planering som genomförandeprocesser.

Ministern svarar

2008-11-18T13:00:00.000-08:00

Integrationsminster Nyamko Sabuni har svarat på några frågor om mänskliga rättigheter i Dagens Nyheter och tog bland annat upp att Sverige fällts för att inte leva upp till sina förpliktelser i flera fall av avvisningar till andra länder och de problem som uppstår när mänskliga rättigheter krockar med varandra. En hel del vettigt sades om det, men utifrån den fråga som inleder intervjun undrar man. Det sägs ofta att ett grundläggande problem när det gäller förverkligande av rättigheter handlar om bristande kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter. DN:s reporter ställer frågan: "Vad anser ministern inte är en mänsklig rättighet?
- Arbete är en rättighet. Men inte en mänsklig rättighet eftersom det inte är än kränkning att misslyckas på arbetsmarknaden." Någon borde upplysa regeringen om att statens ansvar för mänskliga rättigheter inte enbart handlar om kränkningar (brist på respekt), utan också om skydd mot rättighetsövergrepp och tillgodoseende av rättigheter.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=853249

Deklaration om lokala och regionala organs ansvar för MR

2008-11-02T03:43:00.000-08:00

I utvärderingen av den första nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter noterades att man från Kommun- och Landstingsförbundets sida inte riktigt tagit frågan om kommuners och landstings roll i att förverkliga rättigheter på större allvar. Sedan dess har en del hänt och för 2007-2011 tillhör det SKL:s inriktningsmål att stödja kommuner och landsting på ett sådant sätt att de kan förverkliga mänskliga rättigheter. SKL antog i början av oktober tillsammans med Europarådets kongress för lokala och regionala organ och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter en deklaration om mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Deklarationen understryker lokala och regionala organs betydelse för att förverkliga mänskliga rättigheter, att mänskliga rättigheter och demokrati är ömsesidigt sammanhängande och att mänskliga rättigheter är en förutsättning för god samhällsstyrning. Deklarationen lägger också vikt vid samarbete med föreningar och organisationer likaväl som regering och överstatliga organ och behovet att övervaka förverkligandet av mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå, exempelvis genom lokala ombudsmän. Att öka medvetenhet och kunskap om mänskliga rättigheter bland människor så att de kan hävda sina rättigheter liksom kunskap bland anställda och förtroendevalda samt utveckling av metoder för implementering och kontroll av att man i lokala och regionala organ framhävs också.

Deklarationen finns på SKL:s hemsida
http://www.skl.se/artikel.asp?A=52648&C=3677

Mänskliga rättigheter i kommuner

2008-10-16T03:35:00.000-07:00

Frukostseminarium om hur kommuner arbetar med mänskliga
rättigheter.

Vem eller vilka personer respektive funktioner i kommunerna har ansvar för
arbetet med mänskliga rättigheter?
Vilket mandat finns för detta arbete och hur behandlas dessa frågor i
kommunens beslutsprocesser och myndighetsutövning?
Vilka utmaningar finns med att implementera frågor om mänskliga
rättigheter i den kommunala verksamheten?

Detta är några av de frågor som besvaras i en ny studie och kartläggning
som genomförts på uppdrag av Delegationen för mänskliga rättigheter i
Sverige.
Frukostseminariet innehåller en presentation av undersökningen och ett
samtal om möjligheter och hinder för kommuner när det gäller arbetet med
mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten.

Medverkande:
Mikael Spång – Malmö Högskola, författare av rapporten
Britta Ström – Malmö Stad
Cecilia Ljung – Karlskoga Kommun
Moderator: Bahare Haghshenas – Ledamot i Delegationen för mänskliga
rättigheter i Sverige

Seminariet är avgiftsfritt & frukost serveras från klockan 8.15

Dag: Måndag 10 november
Tid: 8.30-10.00
Plats: Malmö Stadshus, August Palms Plats 1
Anmälan: Senast 3 november till:
josefine.gustavsson@integration.ministry.se
För mer information: Josefine Gustavsson, tfn. 08-405 26 47

Mellan pessimism och optimism

2008-10-08T12:37:00.001-07:00

Mänskliga rättigheter är en ofullbordad uppgift. Människorättsövergrepp sker varje dag och bristerna i tillgodoseende av rättigheter är uppenbara. Att det är så pass illa ställt med respekten, skyddet och tillgodoseendet av rättigheter är skäl nog att vara pessimistisk inför möjligheterna att vi någonsin kommer dithän att mänskliga rättigheter är fullt ut förverkligade i världen. Men vad ska vi göra med denna pessimism? Ett vanligt förhållningssätt är att kontrastera den med det som samtidigt hänt under de senaste 60 åren, att internationella och regionala människorättssystem vuxit fram som visar att det är möjligt att åstadkomma normförändringar. Mänskliga rättigheter är i allt större utsträckning ett sätt att fokusera ansträngningar för ökad jämlikhet och större frihet för människor – möjligheterna att leva ett liv som man själv valt snarare än ett liv som är valt åt en eller begränsat av omständigheterna.

Huruvida människors frihet ökat och de blivit mer jämlika eller inte är en svår fråga att ge ett svar på, men de mer optimistiska betraktarna kan peka på en rad förhållanden som ger ökad tyngd åt de grundläggande värden och normer som utmärker mänskliga rättigheter. Intressant i sammanhanget är att medan tanken om framsteg kritiserats och problematiserats i politisk debatt under de senaste årtiondena, i takt med att tilltron till politiska system som ett slags universallösningar på mänsklighetens problem minskat, är framstegstanken en väsentlig del av mycket av diskussionen kring mänskliga rättigheter. När tanken om framsteg diskuterades för tvåhundra år sedan i samband med upplysningen – en debatt som involverade filosofer som Kant och Rousseau – varnade de för en naiv tilltro till att saker och ting förändras till det bättre. Voltaire lät i satirens form Candide vara en person som även i elände och ofrihet såg den bästa av alla möjliga världar. Även i de akademiska diskussionerna under det senaste årtiondet har det funnits de som likt Candide hävdat att vi efter kalla krigets slut hittat ett universellt sätt att organisera mänskliga relationer.

I förhållande till en sådan naiv optimism om framsteg fungerar pessimismen som ett väsentligt korrektur, men den är i inte av något större värde om den inte gestaltas som en analys av de förhållanden som gör att människorättsövergrepp begås och tillgodoseendet av rättigheter brister. Sammanhängande med en sådan analys är att se mänskliga rättigheter som en möjlighet, en utgångspunkt för att handla enskilt och tillsammans. Kant talade i det sammanhanget om den profetiska användningen av historia när han diskuterade framstegstanken för tvåhundra år sedan. Den innebär att handla i nuet för att därigenom gestalta vår egen samtid. På många sätt kan vi tänka på mänskliga rättigheter på ett likartat sätt. Mellan en pessimism inför möjligheterna att förverkliga mänskliga rättigheter, som lätt leder till inaktivitet och passivitet, och en optimism som ser framsteg som en mer eller mindre oundviklig process, öppnar sig möjligheterna att agera.

Annas tipshörna

2008-09-22T11:55:00.000-07:00

Annas tipshörna ger inte käcka tips till hur du får till mr-apsekten i din vardag. Tvärtom i Annas tipshörna samlas frågor som behöver lite extra uppmärksamhet.. som behöver tips från dig för att bli lite tydligare i konturerna. Har du et tips till övers? Här har jag en fråga för idag: Länsstyrelserna har ett tydligt ansvar som statlig myndighet i att säkerställa konventionsefterlevnad och att individers rättigheter tillgodoses. Hur kan vi göra för att komma fram till var gränserna går för vårt ansvar?
Tacksam för tips!

2008-09-19T02:57:00.000-07:00

Personlig integritet

2008-09-15T12:48:00.000-07:00

I skuggan av debatterna om FRA-lagen sitter en utredning för närvarande och funderar på om PKU-registret, den blodbank som finns över alla som fötts i Sverige sedan 1975, ska kunna användas av polisen. Folkpartiet har nyligen klargjort att man inte vill se en sådan användning av registret eftersom det utgör ett hot mot den personliga integriteten. En större ändamålsglidning får man leta efter menar företrädarna för folkpartiet. Gott så, det vore orimligt att ge polisen en allmän tillgång till ett genetiskt register. Men undantag ska kunna vara tillåtna, menar folkpartiet. Problemet med undantag är inte enbart att de blir till en regel – så många behjärtansvärda undantag kan komma att göras att det inte rör sig om undantag längre – utan att undantagen kräver ett ställningstagande och bedömning av vad som kvalificerar dem som sådana. I det senare fallet är det inte risken att man leds in på ett sluttande plan som är problemet, utan att vissa fall upphöjs till en sådan status att de motiverar ett undantag medan andra inte gör det. Därmed introducerar man en bedömning av situationer och fall som är av ett hierarkiskt slag. Den bedömningen kan alltid låta vällovlig – vem vill inte att Anna Lindhs mördare ska fångas – men ger i praktiken en skillnad mellan skydd för vissa personer och andra. Vissa personers rättigheter kommer att väga mindre än andra personers. Därmed undermineras en av grunderna för att hävda människors jämlika rättigheter.

BO om myndigheters arbete med barnperspektivet

2008-09-09T13:30:00.000-07:00

BO har för femte gången genomfört en undersökning av statliga myndigheters arbete med barns rättigheter och barnperspektivet. Rapporten visar bland annat att flera myndigheter på eget initiativ har antagit styrdokument där barnperspektivet betonas, men att inte alla de myndigheter som i regleringsbreven ges i uppdrag att arbeta med barns rättigheter fäster vikt vid det i sina styrdokument. Kunskapen varierar också och få myndigheter satsar för närvarande på fortbildning rörande barns rättigheter. Flera av myndigheterna uppger också trots kunskapsbrister att de inte har något behov av fortbildning. Även när det gäller barnkonsekvensanalyser befinner man sig i många myndigheter långt ifrån den nationella strategins mål att beslut ska föregås av sådana analyser. Undersökningen visar överlag att det är svårare för barnperspektivet att få genomslag än när det gäller exempelvis jämställdhet, miljö och hälsa.
Undersökningen finns här:
http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=4442

2008-09-08T09:51:00.000-07:00

CERD om Sverige

2008-09-03T23:36:00.000-07:00

I CERD:s Concluding Observations om Sverige från augusti i år uppmärksammas en rad problem som rör etnisk diskriminering, minoriteters ställning, hatbrott och rasistiska organisationer samt positiv särbehandling.
FN-förbundets krav på att Sverige ska följa CERD:s rekommendationer och förbjuda rasistiska organisationer har fått viss medieuppmärksamhet medan flera av de andra frågorna hamnat i skymundan. Bland annat är kommittén bekymrad över den fortsatta diskrimineringen av romer och uppmanar till ett mer aktivt arbete från statens sida. Samernas situation uppmärksammas också och man uttrycker sin oro över att de framsteg som görs sker mycket långsamt; det gäller bland annat den de facto diskriminering som sker i rättsprocesser om land där bevisbördan ligger hos samer. Man är också bekymrad över att Sverige ännu inte ratificerat ILO 169 om ursprungsfolks rättigheter.
Kommittén påpekar också att man måste försäkra sig om att nedläggningen av Integrationsverket inte leder till att man från statens sida överger ett holistiskt perspektiv när det gäller anti-diskrimineringsarbete. Man rekommenderar också att överväga att ändra inställning när det gäller positiv särbehandling.
Att det är långt mellan utfästelser och verkligheten är inget ovanligt när det handlar om mänskliga rättigheter, men när det gäller minoriteters och ursprungsfolks situation, etnisk diskriminering och anti-rasistiskt arbete är situationen särskilt bekymmersam. Det finns en lång tradition av prat i Sverige om dessa frågor, men långt mindre av aktivt agerande och fortfarande en besvärande ovilja att närma sig problemen på ett både uppriktigt och konstruktivt sätt. Ett problem har att göra med själva erkännandet av problemen, inte nödvändigtvis i att vägra se dem men däremot i hur de talas om. På sätt och vis snubblar man på sina egna goda avsikter. Eftersom normen att diskriminering inte får förekomma, att fördomar är fel och rasism inte är acceptabelt är så stark blir varje exempel som avviker från denna norm en så pass plågsam påminnelse om att arbetet inte är tillräckligt effektivt att de blir svårt att hantera hur man då konstruktivt ska kunna komma vidare.

Kommitténs rapport finns här:

2008-08-31T06:46:00.000-07:00

Veckans fråga: Hur definierar vi rätten till familj i Sverige?

2008-08-30T08:43:00.000-07:00

Undrar om det inte vore spännande att se över hur vi i Sverige skulle definiera rätten till familj utifrån all skyddande social lagstiftning och långtgående politiska mål?

Det skulle kunna vara så att vi i praktiken går långt bortom det som som krävs i konventionerna. Vad tror ni? Hur ser mini-standarden ut i Sverige för att vi ska känna att ett barn har fått sin rätt till familj tillgodosedd?

Rätten till lugna föräldrar?

2008-08-30T08:14:00.000-07:00

Under en underbar semestervecka på Sardinien såg jag och min vännina ett intressant fenomen. Vi såg lyckliga, självsäkra barn som tycktes ha en självklar roll och sjävluppfattning (om man nu kan ha det vid tre års ålder). Med det menar jag inte mer än vad man kan veta som utomstående betrakare, dvs barn som verkade trygga, naturliga, som var var aktiva deltagare i samtal som fördes.

Det finns natuligtvis ingen rätt till lugna föräldrar, och rätten till familj defineras inte alls på så vis. Men visst är det en vanlig syn med stressade kaffelatte mammor i Sverige i sin jakt efter att vara så mycket att de inte längre inger barnen med den naturliga plats och det naturliga lugn som de behöver för att växa in i en trygg sjävlbild?

Dessa barn som växer upp med alla rättigheter världen, har ändå inte fått sin rättmätiga dos av uppmärksamhet och lugn närvaro av förädrar som fick fler möjligheter och rättigheter än de kände sig trygga med. Vilken rättighet saknar de?

Mänskliga rättigheters universalism

2008-08-24T07:59:00.000-07:00

Till de mer omdiskuterade temana i debatten om mänskliga rättigheter hör om de är universella eller inte. Ett vanligt sätt att argumentera när man ställs inför en konflikt om mänskliga rättigheters universalism är att försöka abstrahera sig ur den genom att hänvisa till ett mer överordnat värde. Om vi inte är överens om frihet betyder att slippa ha huvudduk eller att ha huvudduk kan vi säga att vi i varje fall är överens om att frihet är centralt. Ett annat sätt är att konkretisera. Det innebär att vi erkänner att vi inte är överens om det överordnade värdet och dess betydelse, men däremot om andra mer konkreta ting, exempelvis att inte tortera personer. Dessa strategier används flitigt i den filosofiska likaväl som politiska debatten om mänskliga rättigheters universalism. En mindre omhuldad men däremot mer ofta använd strategi är att öppna fragan mot framtiden. Det handlar i det här fallet om att ta tillfället i akt och förändra diskussionen sa att nya möjligheter öppnas. Ta som exempel konventionen om funktionshinder. Den är utfallet av en debatt som öppnas av den allmänna förklaringen, samtidigt som funktionshinder inte finns med i förklaringen. Genom att arbeta med det som finns för en förändring kan rättigheter gestaltas pa nya sätt. I en mening ligger denna öppning i det sätt som man i diskussionerna om den allmänna förklaringen undvek att ge ett definitivt abstrakt eller konkret svar pa fragan om vad den människa är som har rättigheter. Den strategin var ingen lösning pa konflikterna om mänskliga rättigheters universalism, vilket decennier av debatt och konflikt visar. Däremot visade det sig vara ett klokt drag, i det att inte mura in eftervärlden i en bestämd uppfattning utan istället ge oss senare födda möjligheten att ta tillfället i akt.

Vilken relevans har Arendt i dagens debatt om MR?

2008-08-21T06:43:00.000-07:00

Filosofen Hannah Arendt noterade för länge sedan att när människor som bäst behöver mänskliga rättigheter är det som sämst ställt med respekt, skydd och tillgodoseende av dem:

"No paradox of contemporary politics is filled with a more poignant irony than the discrepancy between the efforts of well-meaning idealists who stubbornly insist on regarding as ’inalienable’ those human rights, which are enjoyed only by citizens of the most prosperous and civilized countries, and the situation of the rightless themselves" (Arendt, The Origins of Totalitarianism, s 279)

Arendt hade händelseutvecklingen under 1930-talet och framåt i åtanke när hon skrev sina reflektioner om bristen på tillgodoseende av mänskliga rättigheter i slutet av 1940-talet. Dessa reflektioner var i sin tur grunden för hennes tankar om att man egentligen borde hävda enbart en mänsklig rättighet, rätten att ha rättigheter – det vill säga medborgarskap. Arendts reflektioner om förhållandet mellan mänskliga rättigheter och medborgarskap har diskuterats sedan dess. Om Arendt hade haft en annan uppfattning idag eller inte är svårt att säga. En del menar att hon hade tagit intryck av den institutionalisering som skett under de gångna 60 åren och inte dragit den pessimistiska slutsatsen att mänskliga rättigheter för att kunna vara effektivt egentligen inte kan vila på något annat än medborgarskap. Andra har en annan uppfattning och pekar på att även om mänskliga rättigheter är till att skydda just dem som inte i övrigt har en ställning att exempelvis som medborgare hävda och få rättigheter tillgodosedda, är det ofta just i dessa fall som de största problemen visar sig. Vård för papperslösa är ett aktuellt exempel bland många.

Arendts reflektioner reser emellertid ytterligare en fråga, som inte bara handlar om vad som är en lämplig nationell, regional och internationell institutionalisering av mänskliga rättigheter, utan också om dess grundvalar. Arendt menade att den naturrättsligt inspirerade tanken om att alla föds fria och jämlika är problematisk för den beslöjar det faktum att vi enbart blir till jämlikar i en politisk sammanslutning (staten). På många sätt är detta en aristoteliskt inspirerad tanke, men det intressanta i sammanhanget är inte den politiska sammanslutningen i sig utan att denna är grundad i det gemensamma handlandet. Den politiska sammanslutningens makt är inget annat än det att agera tillsammans. Där är detta handlande som bygger upp den gemensamma värld som sammanslutningen utgör. Det är enbart den makt som kommer ur det gemensamma agerandet som är tillräckligt för att också garantera rättigheter. Arendts skepsis när det gäller möjligheterna att genom mänskliga rättigheter skydda de rättslösa hade att göra med hennes uppfattning att denna makt inte kan skapas utanför staten (inte nödvändigtvis detsamma som dagens stater men den politiska sammanslutningen av medborgare i ett större eller mindre kollektiv)

Arendts poäng att makt skapas gemensamt och det är därigenom som vi blir fria och jämlika har två implikationer. För det första är det osäkert menade Arendt att ”mänsklighet” är tillräckligt starkt att underbygga detta skapande av frihet och jämlikhet, medan medborgarskap i varje fall under någorlunda lyckosamma förutsättningar visat sig vara det. Att vara människa rätt och slätt visar sig inte vara den grund den borde utgöra för rättigheter, menade Arendt, utan en fara för dem som inte på annat sätt har rättigheter. Den reducerar människan till en ”abstrakt nakenhet” och därmed visserligen något som man kan ha medlidande med, men också något man kan välja att ignorera. För det andra kan den makt som krävs för genomförande av mänskliga rättigheter inte lånas någon annanstans ifrån än det gemensamma agerandet för att skapa frihet och jämlikhet. Det senare är väsentligt eftersom det alltid finns en frestelse att låna styrka, tvång eller våld för det goda syftet (jfr diskussionen om humanitära interventioner). Oavsett hur man ser på Arendts reflektioner i förhållande till möjligheterna och svårigheterna att förverkliga mänskliga rättigheter i dagens värld tillhör de bland det mer oroande och intressanta som är skrivet kring dem.

Ny tidskrift om etik och global politik

2008-08-20T01:33:00.000-07:00

Tidskriften Ethics and Global Politics, som ges ut vid Stockholms universitet, kom ut med sitt första nummer under våren 2008. Första numret innehåller bland annat artiklar av Richard Falk och Saskia Sassen.

Tidskriftens hemsida:
http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/egp

När vi ändå är inne på böcker och tidskrifter kan google books rekommenderas för den som vill ha tillgång till böcker on-line:

http://books.google.com/

Och några exempel på universitet där forskning och undervisning bedrivits under längre tid:

Center for the Study of Human Rights, Columbia University:

http://hrcolumbia.org/

University of Minnesota Human Rights Center:

http://www1.umn.edu/humanrts/center/default.html

Centre for Human Rights, University of Pretoria

http://www.chr.up.ac.za/about/introduction.html

Vi blir fria...

2008-08-19T12:28:00.000-07:00

Om vi tog oss tid att se oss själva och varandra för de individer vi verkligen är, kanske samhället och alla andra skulle sluta upp med att försöka kategorisera och kollektivisera oss?

från Montreal

Partnerskap för barnkonventionens genomförande

2008-08-19T12:09:00.000-07:00

Barnombudsmannen har under lång tid arbetat med förverkligandet av barnkonventionen, i samarbete med såväl statliga, regionala som lokala förvaltningar. Ett av dessa projekt kallas partnerskap för barnkonventionens förverkligande. Projektet startades 2004 och förlängdes 2007 på ytterligare fyra år. I projektet samarbetar 12 svenska kommuner för att utveckla metoder för att öka barns och ungas inflytande, verka för att barnperspektivet ska genomsyra all kommunal planering, beslutsfattande och verksamhet samt utveckla indikatorer för att mäta resultaten av arbetet. Inom partnerskapet har man arbetat med att sammanställa exempel på arbete som sprids inom nätverket för att man i varje kommun ska fråga sig om och på vilket sätt man kan lära sig av andra kommuner, utbyte av erfarenheter genom regelbundna möten och genom att granska varandra. Denna kollegiala granskning innebär att de som arbetar med barn- och ungas rättigheter i den kommun som ska granskas gör en självutvärdering som sedan granskas av personer som jobbar med samma frågor i en annan kommun. Granskarna undersöker arbetet i kommunen genom att göra intervjuer med politiker, tjänstemän och barn och ungdomar och de planer och andra dokument som finns för att sedan sammanfatta sina resultat i en rapport om kommunen.

Bland de exempel på resultat som arbetet resulterat i nämns i partnerskapet bland annat utveckling av samråd mellan unga och politiker, inrättande av elevrådsnätverk, ungdomsråd och liknande för att öka barns och ungas deltagande och delaktighet i kommunen. Andra resultat är att man i vissa kommuner infört barnbokslut, stipuleranden om att barns rättigheter ska beaktas i beredning och beslut i kommunerna och utbildning av politiker, tjänstemän och revisorer för att öka medvetenheten om barnkonventionen och dess betydelse för kommunernas verksamhet. Inom partnerskapet har man också noterat att det finns flera problem och hinder som gör arbetet svårare, bland annat att det i vissa fall finns en brist på tydlighet från politiker, brist på kunskap, dålig samordning av de olika styrdokument som finns för kommunens verksamhet, att arbetet upplevs som en pålaga snarare än möjlighet och att bemötande och förhållningssätt i parktiken inte stämmer överens med barnkonventionens grundläggande principer. De problem som man uppmärksammat inom partnerskapets ram tillhör de som man vanligtvis tampas med i arbete med mänskliga rättigheter. Ofta återkommer de svårigheter som har göra med att arbeta tvärsektoriellt och övergripande kring rättighetsfrågor.

Se partnerskapets hemsida
http://www.orebro.se/barnkonventionen