Gott Nytt år önskar Mr -bloggen alla sköna rättighetsbärare. 2009 är året för rätt till allt gott med huvudsakligt fokus på styrka och inspiration.
tisdag 30 december 2008
Ingen rätt till nyårsbubbel..
Säg vad är väl en fransk nyår middag utan champagne? Mina gäster blev nästan utan i år.. 35 år och utan leg på systemet.. vet ni vad som händer då? Ja vet... jag fick gå hem utan bubbel:)..
Ingen rätt till bubbel 2008 alltså:)..
Ingen rätt till bubbel 2008 alltså:)..
lördag 27 december 2008
Annas tipshörna
Hej!
Nu är Annas tipshörna tillbaka. Och denna gång undrar jag vem som få mest rätt å 2009? Kommer vi satsa på kulturarbetare? föräldralösa barn? sätta pensionärer i arbete? arbete.. arbete.. arbete.. Jag satsar på att rätten till arbete kommer högst på den svenska agendan i år.. vad tror ni?
Gott Nytt År!
Nu är Annas tipshörna tillbaka. Och denna gång undrar jag vem som få mest rätt å 2009? Kommer vi satsa på kulturarbetare? föräldralösa barn? sätta pensionärer i arbete? arbete.. arbete.. arbete.. Jag satsar på att rätten till arbete kommer högst på den svenska agendan i år.. vad tror ni?
Gott Nytt År!
tisdag 23 december 2008
Grundlagsutredningen
Grundlagsutredningen lämnade sitt slutbetänkande i förra veckan och bland de förändringar som diskuterats märks förändringar av spärren för personval, omröstning om statsministern efter val och att det ska bli lättare att ta initiativ till kommunala folkomröstningar. Utredningen föreslår att rådgivande omröstningar ska hållas om minst 10 % av invånarna i kommun eller landsting begär det. Utredningen har också lagt fram en rad andra förslag, flera av dem inom rättighetsområdet. Ett av dessa är att uppenbarhetsrekvisitet när det gäller normkontroll tas bort. Man föreslår istället att formuleringar införs om de grundläggande utgångspunkterna för författningen - folksuveränitet och rättsstatliga principer - och att dessa särskilt ska beaktas när det gäller lag stiftad av riksdagen. På många sätt innebär det en väsentlig förändring, i varje fall om man anlägger ett längre tidsperspektiv. Vilka de praktiska konsekvenserna blr återstår naturligtvis att se. Utredningen föreslår emellertid inte inrättande av en författningsdomstol.
Se Grundlagsutredningen
Se Grundlagsutredningen
söndag 21 december 2008
Och att inte delta...
Den gamla staten var uteslutande. Den skickade iväg folk och gömde undan dem. Men den modern staten är inkluderande. Den vill ha med dig. Den inkluderande staten formulerar sig exempelvis så här. I en serietidning om diskriminering som heter Respekt och handlar om diskriminering och kränkande behandling i skolan, finns en bild på omslaget. På den tittar någon ut genom ett fönster från skolan på ett av barnen som står på skolgården. ”Du måste komma in!” Under står: ”ingen ska vara utanför”. Hur var det Herman Melville skrev i sin berättelse om Bartleby? I prefer not to.
Deltagande och delaktighet
En viktig del av ett rättighetsbaserat arbetssätt handlar om att inkludera dem som berörs i processer där projekt planeras och gestaltas. I en undersökning om mänskliga rättigheter i kommuner som gjorts under 2008 finns flera exempel på hur man arbetar med sådana frågor, bland annat inom projekt som rör barns rättigheter.
Ett exempel är arbetet i Karlskoga och Degerfors kommuners gemensamma folkhälsonämnd. Kommunerna samarbetar med flera andra kommuner inom projektet Partnerskap för förverkligande av barnkonventionen. Utvecklingen av kommunernas arbete med barns rättigheter har skett tillsammans med elever, bland annat genom att man bjudit in elevråd till hearings om vilka mål som ska prioriteras och också arbetat med klasser på ungefär samma sätt som man gör i samhällskunskap genom att diskutera vad politik handlar om, hur man agerar som remissorgan och påverkar politiken i övrigt.
Ett annat exempel är arbetet i Kungsbacka kommun i samband med arbetet att formulera grunderna för den första barn- och ungdomspolicyn som gällde mellan 2002 till 2005. I utvecklingen av denna tog man in synpunkter från ungefär 600 barn och ungdomar mellan 2 och 18 år. Bland de mindre barnen genomfördes detta arbete av pedagoger, medan man för lite äldre barn i grundskolan använde sig av enkäter. Bland gymnasieungdomar fördes samtal med de ansvariga politikerna om inriktning och prioriteringar. Bland de mindre barnen genomfördes detta arbete av pedagoger, medan man för lite äldre barn i grundskolan använde sig av enkäter. Bland gymnasieungdomar fördes samtal med de ansvariga politikerna om inriktning och prioriteringar.
I båda kommunerna arbetade man således både med mer konventionella metoder, såsom enkäter och hearings som involverade unga och politiker, och mer okonventionella metoder, exempelvis samtal förda av pedagoger med mindre barn. En annan okonventionell metod är att låta barn rita och teckna för att uttrycka sina uppfattningar. Det arbetssättet har använts i Kristinehamns kommun i samband med utvecklandet av kommunens lokala tillväxtprogram och i Karlskoga/Degerfors i arbete med ett lokalt nöjt-barn index. Det senare är ett pilotprojekt tillsammans med Barnombudsmannen.
I flera av kommunerna finns ungdomsforum som ger möjligheter för unga att föra fram synpunkter till politikerna. Det gäller exempelvis vid framtagandet av det barn- och ungdomspolitiska programmet i Kristinehamn, i Södertäljes pågående arbete med ett sådant program och i Öckerö kommuns projekt Barnens öar. I Sundsvalls kommun har ett ungdomsråd nyligen inrättats som ett resultat av tidigare undersökningar kring barn och ungas uppfattningar. I Sundsvall var inrättandet av ungdomsforum utfallet av den LUPP som genomfördes i kommunen. LUPP är överlag ett vanligt använt sätt att få in synpunkter för att utforma ungdomspolicier. Vid sidan av att ungdomsforumen fungerar som kanaler för att kunna föra fram förslag och synpunkter arrangerar de också egna aktiviteter, vanligtvis inom fritidssektorn. Ungdomsråden ger möjligheter till ett mer kontinuerligt deltagande från ungas sida.
Andra sådana exempel är internetsajterna ”Barbro betalar” och ”Barbros bankomat” i Kungsbacka kommun. Barbros bankomat handlar om möjligheten för barn och unga att söka bidrag till mindre projekt och denna form av deltagandemöjlighet finns också i andra kommuner, bland annat i Sundsvall där det kallas ”ung pott”.
Ett exempel är arbetet i Karlskoga och Degerfors kommuners gemensamma folkhälsonämnd. Kommunerna samarbetar med flera andra kommuner inom projektet Partnerskap för förverkligande av barnkonventionen. Utvecklingen av kommunernas arbete med barns rättigheter har skett tillsammans med elever, bland annat genom att man bjudit in elevråd till hearings om vilka mål som ska prioriteras och också arbetat med klasser på ungefär samma sätt som man gör i samhällskunskap genom att diskutera vad politik handlar om, hur man agerar som remissorgan och påverkar politiken i övrigt.
Ett annat exempel är arbetet i Kungsbacka kommun i samband med arbetet att formulera grunderna för den första barn- och ungdomspolicyn som gällde mellan 2002 till 2005. I utvecklingen av denna tog man in synpunkter från ungefär 600 barn och ungdomar mellan 2 och 18 år. Bland de mindre barnen genomfördes detta arbete av pedagoger, medan man för lite äldre barn i grundskolan använde sig av enkäter. Bland gymnasieungdomar fördes samtal med de ansvariga politikerna om inriktning och prioriteringar. Bland de mindre barnen genomfördes detta arbete av pedagoger, medan man för lite äldre barn i grundskolan använde sig av enkäter. Bland gymnasieungdomar fördes samtal med de ansvariga politikerna om inriktning och prioriteringar.
I båda kommunerna arbetade man således både med mer konventionella metoder, såsom enkäter och hearings som involverade unga och politiker, och mer okonventionella metoder, exempelvis samtal förda av pedagoger med mindre barn. En annan okonventionell metod är att låta barn rita och teckna för att uttrycka sina uppfattningar. Det arbetssättet har använts i Kristinehamns kommun i samband med utvecklandet av kommunens lokala tillväxtprogram och i Karlskoga/Degerfors i arbete med ett lokalt nöjt-barn index. Det senare är ett pilotprojekt tillsammans med Barnombudsmannen.
I flera av kommunerna finns ungdomsforum som ger möjligheter för unga att föra fram synpunkter till politikerna. Det gäller exempelvis vid framtagandet av det barn- och ungdomspolitiska programmet i Kristinehamn, i Södertäljes pågående arbete med ett sådant program och i Öckerö kommuns projekt Barnens öar. I Sundsvalls kommun har ett ungdomsråd nyligen inrättats som ett resultat av tidigare undersökningar kring barn och ungas uppfattningar. I Sundsvall var inrättandet av ungdomsforum utfallet av den LUPP som genomfördes i kommunen. LUPP är överlag ett vanligt använt sätt att få in synpunkter för att utforma ungdomspolicier. Vid sidan av att ungdomsforumen fungerar som kanaler för att kunna föra fram förslag och synpunkter arrangerar de också egna aktiviteter, vanligtvis inom fritidssektorn. Ungdomsråden ger möjligheter till ett mer kontinuerligt deltagande från ungas sida.
Andra sådana exempel är internetsajterna ”Barbro betalar” och ”Barbros bankomat” i Kungsbacka kommun. Barbros bankomat handlar om möjligheten för barn och unga att söka bidrag till mindre projekt och denna form av deltagandemöjlighet finns också i andra kommuner, bland annat i Sundsvall där det kallas ”ung pott”.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)