Att utveckla rättighetsperspektivet 4

Ett andra sätt att vidareutveckla rättighetsperspektivet är att anknyta till medborgarna som deltagare i politiska processer för att påverka beslut och utkräva ansvar. Under längre tid har det förts en debatt om den lokala demokratins villkor och det har också genomförts en rad reformer för att öka medborgares möjligheter till deltagande och delaktighet i politiskt beslutsfattande.

Sätten att stärka det medborgerliga inflytandet är flera. Man kan exempelvis anknyta till medborgarna som allmänpolitiskt intresserade personer. Som exempel kan nämnas rätten för invånarna att lägga fram medborgarförslag i kommuner. Ett annat sätt är att genom samråd göra det möjligt för medborgarna att föra fram synpunkter. En slags samråd är den som sker genom att inkludera föreningar och organisationer i beslutsfattande, planering och genomförande, exempelvis sådant de i många kommuner finns råd där frågor om funktionshindrades rättigheter behandlas. En annan typ av samråd är det som sker exempelvis i förhållande till fysisk planering eller dialog kring utveckling av stads- och kommundelar. Det är också möjligt att lägga vikt vid det sätt som invånarna är brukare av service och tjänster för att inkludera dem i planering, upplägg och utvärdering av verksamheten. Brukarinflytande har institutionaliserats i många verksamheter, särskilt i skola och omsorgsverksamhet.

Grundläggande för demokratidimensionen är att medborgarna ska ha jämlika möjligheter att påverka beslutsfattande och utkräva ansvar för fattade beslut. Både påverkan och ansvarsutkrävande är av vikt, även om det råder delade meningar om man framförallt bör poängtera inflytandemöjligheter eller ansvarsutkrävandet. Det finns också en stor diskussion om hur man skapar förutsättningar för att alla ska kunna delta. Att deltagandemöjligheter hänger samman med bland annat ekonomiska resurser, nätverk, utbildningsnivå och liknande är väl känt. Den forskning som finns om ökat deltagande visar vidare att det är väsentligt att man lokalt ges verkliga möjligheter att bestämma över hur resurser ska användas. I annat fall blir deltagandet mer fasad än reell påverkansmöjlighet.