I som i individ

Mänskliga rättigheter kritiseras ofta för att ha individualism i sitt släptåg. Historiskt sett kommer kritiken från både höger och vänster, men det är den konservativa kritiken som dominerat diskussionen under de senaste två årtiondena. Exakt varför man ska vara så hövlig i förhållande till denna kritik är minst sagt oklart. Inte bara är den tämligen trist - alla dessa förfärliga gemenskaper – utan också djupt problematisk. Hur mycket gemenskaper tål vi egentligen?

H som i hälsa

Att irreguljära migranter - papperslösa - inte har rätt till samma vård som andra människor som befinner sig i Sverige har uppmärksammats under senare år, inte minst i kölvattnet av den kritik som Sverige fick i Paul Hunts rapport om rätten till hälsa 2007. Sedan dess har en del hänt, bland annat har landstingen i Göteborg och Skåne infört rätt för papperslösa till sjukvård på samma villkor som andra boende och i Stockholm har man bestämt att papperslösa ska ges sjukvård på likartade villkor som för turister. Det senare innebär emellertid avsevärt större kostnader för papperslösa än för andra som bor i landstinget, något som kritiserats av frivilligorganisationer. Även om landstingens beslut och agerande är ett fall framåt så handlar det om olika regler i olika landsting. Och regeringen har ännu inte givit några direktiv till den utredning som ska undersöka frågan.

G som i grönbete

Snart är det dags för kor och hästar att släppas ut på grönbete. Även vi andra djur – såväl män som kvinnor – tycker om när det blir ljusare och varmare. Och apropå grönbete så kan det ju vara skäl att påminna att Sverige ännu inte ratificerat ILO 169 om ursprungsfolks rättigheter. 1998 bad den svenska regeringen om ursäkt för behandlingen av samer, men många menar att Sverige inte tagit itu med det koloniala förhållningssätt som utmärkt relationen till samerna. Och trots mycket utredande har man ännu inte kommit till skott när det gäller samers tillgång till land, varför ratificeringen av ILO 169 dröjer. Samernas rättigheter är naturligtvis ett av exemplen på den svenska statens dubbla budskap, hög svansföring i många människorättsfrågor men dåligt ställt med beaktande av mänskliga rättigheter när det blir besvärligt och involverar konflikter med andra samhällsintressen.

F som i farligt

Det är mycket som är farligt, inte minst sådant som finns på nätet. Och sådant som människor messar och talar med varandra på telefon om. Det är bäst att någon lyssnar på det så vi alla kan bedöma hur farligt det är, helst innan det sägs, för när det väl sagts kan det vara för sent. Och hinner vi inte med att ta reda på farligt det är innan det sägs är det ju bra om vi kan ha allt kvar så att vi kan ta ställning till hur farligt det är efteråt, när vi vet hur farligt det egentligen var, eller då kanske hur farligt det inte var. Det här med farlighet är således svårt. En sak vet vi dock säkert, enligt EU:s datalagringsdirektiv är det som sägs farligt mellan sex månader och två år.

Dagens Nyheter: Friheten krymper på internet

FN:s dag mot rasism

Idag är det FN:s dag mot rasism - instiftad till minnet av massakern i Sharpeville 1960. Det är i dagens debattklimat en from förhoppning att fokus skulle ligga på hur hatbrott, institutionell diskriminering och rasistiska uttalanden kan motverkas. Istället har mycket kommit att handla om hur ställningstaganden mot vissa former av rasism innebär att ställning för en annan form av rasism. Diskussionerna kring protesterna mot Davis Cup-matchen är ett exempel och denna återspeglas globalt i debatterna kring Durban II, uppföljningen av den första konferensen i Durban om rasism och intolerans. Tonläget är högt, ställningstagandena många och kategoriska. Argumenten sitter trångt och allt färre tycks mena att det överhuvudtaget skulle vara något att ta notis om vad någon egentligen försöker säga.

E som i ekonomi

Vi lever i en tid av ekonomisk kris, vilket sägs vara den djupaste sedan depressionen. Depressionen ledde till en rad nydanande grepp inom den ekonomiska politiken. Så mycket av det har vi i varje fall inte hittills sett denna gång. Det är visserligen ironiskt att den mest marknadsliberala staten i världen går i bräschen för statsövertaganden, men den stat som nu blir borgenär för förfallande företag är redan så i grunden nyliberaliserad att det är svårt att se det som början på ett annorlunda förhållningssätt.

Hittills har svaret på krisen inte varit mycket mer socialisering av förluster och moraliska litanior över girigbukar. Girighet är naturligtvis ett tacksamt tema och dessutom lite roligt; särskilt om man lyssnar på dem som ska försvara den. Tänk så många grodor som kan hoppa ur en mun samtidigt. Och sedan kommer någon och ska förklara det, lite så där etik och moral som det låter när kristdemokrater talar. Vilken röra. Inte utan att man börjar längta efter lite Ebba Grön-populism eller hederligt marxska kapitalister: kom ihåg att ackumulera är Moses och profeterna.

ISO 26000 om socialt ansvartagande

När man talar om trollen... Min kollega berättade idag helt spontant om hur roligt det är att Sverige driver utvecklingen av den nya isostandarden om socialt ansvarstagande!

Vill ni läsa mer så kika här:
http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=%40projekt&PROJID=1478&menuItemID=9896

Det är på gång..

D som i diskriminering..

Jag har utbildat, utbildat o utbildat i diskriminering för tjänstemän, chefer och medarbetare i statliga organ. Påminnelsen och ämnet är ofta ett uppskattat avbrott vardagen. Möjligheten till reflektion som erbjuds, att etik för ta tid från vardagsarbetet, ifrågastättande av invanda arbetssätt oxå..

Ändå undrar jag vilken effekt det verkligen har i praktiken. Leder till till mindre diskriminering? Vet inte de flesta statstjänstemän idag att alla individer har lika rättigheter och bör få samma möjligheter? När det ändå blir fel och diskriminering inträffar..är det då för att de inte förstår?

Jag har svårt att tro det.. vad är det som brister? Jag tror egentligen att det är nya rutiner som krävs, tydligare rutiner, något som tvingar till eftertanke o påminnelse i vardagen, möjlighet till att diskutera etik i vardagen.. Lägg in diskrimineringsfrågorna i ISO certifieringen.. där gör de sig bättre..

Tankar kring MR från Stellenbosch, Sydafrika, 10 mars 2009

ALLAS LIKHET INFOR LAGEN?
Efter att ha hostat mig igenom ännu en natt med svåra skogsbränder här i Stellenbosch på Afrikas sydligaste spets slår jag mig ned vid köksbordet for att med trötta ögon läsa morgontidningen och sätter nästan mitt gröna te (som mamma skickar varje månad) i halsen när jag blir serverad nyheten att Jacob Zumas, snart vår nya president, främste hantlangare Schabir Shaik, dömd till 15-ars fängelse for olika korruptionsbrott skall släppas fri efter bara 2 år och fyra månader i finkan. Anledningen är att han är dödligt sjuk och ligger på sitt yttersta. Shaik var bland annat inblandad i muthärvan kring Saabs försäljning av 28 Jas Gripen plan till Sydafrika och frågan kring hans skuld har varit föremal for en lång juridisk process som resulterade i att han dömdes till 15-ars fängelse.
Nu låter det val hemskt att man blir upprörd över att en person i livets slutskede skall få ett “slippa-ut-ur-fängelsekort” men saken är den att den juridiska provningen av hans sjukdomstillstånd luktar maktmissbruk och korruption lång väg, alla vet, efter att herr Shaiks tillstånd har kablats ut i media i månader att han lider at högt blodtryck och depression! I och för sig allvarligt men inte nödvändigtvis livshotande. Enligt den sydafrikanska lagstiftningen skall en person endast undantas från sitt fängelsestraff om personen har en dödlig sjukdom som inte går att bota och personen befinner sig i livets absoluta slutskede. Med andra ord skall fangen få komma hem och dö i fred omgiven av nära och kära, om mojligt. Vid frågan om herr Shaik befann sig i denna position svarade till och med hans egen doktor att han var förvånad över Shaiks frisläppande.
Shaiks frisläppande kommer även lägligt for ANC president Jacob Zuma som efter att Shaik fick ikläda sig skulden for de mutbrott som aven Zuma med största sannolikhet var inblandad i nu slipper släppa honom fri när han troligtvis i maj blir Sydafrikas näste president. Till saken hör att i Sydafrikanska fängelser sitter tusentals fångar som lider av HIV/Aids och andra dödliga sjukdomar. Dessa fångar kommer aldrig ens i närheten av en frigivning på medicinska grunder. Den sydafrikanska MR-kommissionen (SAHRC) har i dagarna krävt att den berörda ministern skall ta upp frågan och tillsätta en utredning som även enligt SAHRC bör ha till syfte att identifiera alla sydafrikanska fångar med dödliga sjukdomar for att ge dem en mojlighet att ansöka om frigivning.
Tyvärr verkar korruptionen och maktmissbruket följa i Zumas fotspar och det bådar inte gott för ett land som verkligen behöver all hjälp det kan få for att överbrygga och göra slut på decennier av segregation och fattigdom. Åklagarmyndigheten försöker fortfarande bygga ett åtal mot Zuma men vem vet, med Shaik ute ur bilden har deras uppgift med ens fått en till fnurra på traden! Fortsättning följer!

Annika Rudman

Rätten till ledighet

De som tycker att mänskliga rättigheter ska handla om enbart seriösa saker och allvarliga övergrepp och att det gått inflation i mänskliga rättigheter - allt som man gillar formuleras som en rättighet - brukar ofta ondgöra sig av att något så märkligt som rätten till semester finns med i den allmänna förklaringen. Eller som det står: "Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet". Förutom att de som tycker illa om artikeln för det mesta har ganska mycket ledighet och därmed inte behöver bekymra sig om att åtnjuta ett privilegium - privilegier är fasligt trevliga - måste det anses vara ett historiskt genombrott att rätt till ledighet och fritid finns med i en text som har fått global rättslig giltighet. Det är inte utan att det finns skäl att utbrista, så roligt för oss: äntligen något som tar en väsentlig del av livet på allvar. Eller så kanske det var en förelöpare till situationisterna som spelade ett spratt när artikeln inkluderades: ta inte makten, ta hissen. Och den senare bidrar i hög grad till ledighet. Även om jag går i trapporna. Så brukar jag tänka, lyckligt lata människor.

Seminarier

I Göteborg hålls ett par seminarier under våren om aktuella teman i diskussionerna om mänskliga rättigheter

Program

I Stockholm kommer ett par paneldebatter att anordnas under april om migrationspolitik

Program

C som i vändning

C är en vacker bokstav, införd i det latinska alfabetet från fenicierna som i sitt alfabet dock skrev bokstaven på felvänt sätt - ). Eller då möjligen rättvänt. Vändningen av saker och ting är intressant. Men till skillnad från de tämligen tråkiga frågorna om vad som eventuellt är rättvänt respektive nervänt är det som är upp-och-nervänt roligt. Upp-och-nervänt spelade en central roll i exempelvis medeltida karnevaler där man under en tid kunde skoja med överheten, biskopar och andra potentater genom att vända på den sociala och politiska ordningen. Denna linje i förhållningssättet till världen är definitivt underskattad :)