onsdag 13 augusti 2008
bättre skydd av rättigheter med en författningsdomstol?
En av de frågor som diskuterats i den sittande Grundlagsutredningen är att stärka domstolarnas ställning i författningen för att därigenom stärka skyddet av individers och gruppers rättigheter. Regeringen och miljöpartiet lanserade i en artikel i maj att de ville se en författningsreform som innebär inrättandet av en författningsdomstol. Vanligtvis framförs principiella argument för och emot en sådan reform, men mera sällan bryr sig någon om att fråga vilken skillnad en författningsdomstol eller utvidgad lagprövningsrätt egentligen innebär. Faktum är att ingen vet. Om rättigheter överlag respekteras, skyddas och tillgodoses bättre i exempelvis Tyskland, Italien och USA än i Sverige, Nederländerna eller Storbritannien och om det i sin tur har att göra med domstolars rätt att pröva giltigheten av lagar i förhållande till författningen vet ingen. Det är en i sämsta mening akademisk fråga. Mer troligt är att förverkligandet av rättigheter hänger samman med en rad andra förhållanden i samhället. Men eftersom dessa är diffusa och svårgripbara är det enklare att fokusera på något som man inte ens vet om det gör någon skillnad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Frågan om en författningsdomstol eller inte är väl kanske inte den enda relevanta i detta. Som jag ser det kan man lika gärna använda befintliga domstolar, både allmänna och förvaltningsdomstolar, till att utveckla sådant mandat och, för den delen, kompetens. Domstolskulturen i Sverige lyser ju inte direkt av vilja att kritisera eller ens ifrågasätta gällande lagar och förordningar. Det mandat som finns i RF 11:14 om normprövningsrätt, ger redan nu alla domstolar och myndigheter en möjlighet att åsidosätta grundlagsstridiga normer vid en normkonflikt, men detta har inte använts i någon särskild utsträckning. Inrättandet av en författningsdomstol fråntar ju inte nödvändigtvis institutionerna denna ovilja och då är ju det hela bara ytterligare ett spel för galleriet.
Som Carin mycket riktigt påpekar finns redan idag lagprövningsrätt i RF, som dock inte används i någon större utsträckning. Istället för författningsdomstol kan ju en utvidgning av denna rätt diskuteras, särskilt då om uppenbarhetsrekvisitet tas bort (att lag ska stå i uppenbar strid). Det påverkar troligen också viljan. Av intresse i det här sammanhanget är som bland andra Sterzel påpekat) att förvaltningsdomstolarnas lämplighetsprövning gör att de spelar en mer framträdande roll i förhållande till politiska beslut när det gäller sociala rättigheter i exempelvis socialtjänstlagen än domstolar i allmänhet gör när det gäller rättigheter i RF. När det gäller frågan om kompetens, ja hur skulle den egentligen se ut?
Skicka en kommentar