Korruption

I internationella undersökningar om korruption räknas Sverige till de länder där det finns mycket lite korruption och mutor. I kölvattnet på utredningarna om försäjningen av Jas kommer OECD att ta upp frågan om hur utredningen om mutor i samband med Jasförsäljningen till Sydafrika gick till. I utredningen konstaterades att det kan ha förekommit mutor men att det inte gick att bevisa det, något som föranlett OECD att ställa frågor till den svenska regeringen om utredningen.

Dagens Nyheter

Transparency International

X som i nästan 12 fast lite mindre

Om man missar chansen att säga något om X den tionde månaden på året - då det vore mest lämpligt - kan man alltid säga något om det den tolfte månaden. Det är nästan lika bra, fast inte riktigt. Således lite som X - okänt och ett tal med många möjliga definitioner beroende på sammanhanget, X - 3 = 5 blir till exempel X = 8 och 3 + 5 = X blir också X = 8. Så, så mycket med sammanhanget hade det inte att göra i detta exempel. Dock är det mycket avhängigt sammanhang om X är 12. Vilket det då nu är.

Right Livelihood Award

Två av pristagarna Right Livelihood Award 2009 - René Ngongo och David Suzuki - håller föreläsningar den 6 december i Lund (på Palaestra, kl 14-17).

Right Livelihood

Grannar

En grannblogg har startats av Linde Lindkvist, Andrea Karlsson och Linda Hiltmann, som är verksamma vid mänskliga rättighetsstudier i Lund och Raoul Wallenberginstitutet i Lund. Bloggen heter Human Rights Studies och på den bloggas om människorättsfrågor i Sverige och världen.

Human Rights Studies

Barnfattigdom

Antalet fattiga barn i Sverige har minskade något från 2006 till 2007 - från 8 till 7 % - samtidigt som skillnaderna mellan barn till rika och fattiga föräldrar ökat. Det är främst bland de som redan hade en god ekonomisk standard som inkomstökningarna skett, medan det bland fattigare familjer skett mindre ökningar eller inga alls.

Det finns vidare stora lokala skillnader. I Malmö räknas vart femte barn som fattigt, medan det i kommuner som Vaggeryd, Täby och Hammarö rör sig om 2 % av familjerna som är fattiga.

Barnfattigdomen aktualiserar en rad människorättsfrågor, särskilt om de möjligheter som människor ges i livet och reproduktionen av ojämlikheter över generationer. I dagens debatt dominerar på många sätt synen på jämlikhet som en fråga om "jämlika möjligheter", medan tanken om "jämlikhet i resultat" fallit i skymundan. Det är mer än dags att på nytt ta upp den senare tanken för att balansera det sätt som jämlika möjligheter ofta inte alls bidrar till just det utan snarare legitimeringen av ojämlika möjligheter.

Dumhetens pedagogiska poänger

För det mesta är dumhet bara tråkigt, ibland är det farligt men mycket sällan är det pedagogiskt. Vellinge är ett bra exempel; vanligtvis mest trist, i att göda föreställningar om den vita friheten farlig men så händer något och dumheten blir pedagogisk. Så pedagogisk att man till och med i Sjöbo säger sig villig att lära något.

Att ha rätt och få rätt

Att ha rätt och få rätt är en av de viktigaste funktionerna hos rättigheter. Att kräva sin rätt och när anspråkets erkänts åtnjuta rättigheter innebär en begränsning av statens diskretionära beslutsmakt, det som är resterna av ett suveränitetsbegrepp som saknar vare sig demokratisk eller rättighetsmässig förankring.

Men på vissa områden är den diskretionära makten hos staten fortfarande stor, ett av de tydligaste gäller i kopplingen mellan invandring och säkerhet. De två egyptier som avvisades 2001 med amerikansk hjälp har sedan länge haft rätt. Den svenska staten gjorde fel och bröt mot människorättsöverenskommelser. Men att ha rätt är inte detsamma som att få rätt, för det finns enligt regeringen synnerliga skäl att vägra dem uppehållstillstånd i Sverige. Anledningen är SÄPOs säkerhetsbedömningar, samma bedömningar som gjordes 2001 och som regeringen menar fortfarande kvarstår.

Det är svårt att ha någon tilltro till sådana bedömningar med tanke på det som vi vet hände i detta fall, men oavsett hur det förhåller sig på den punkten visar fallet att det finns all anledning i världen att minska den diskretionära beslutsmakten i dessa frågor. Att de som berörs saknar en effektiv röst är en förklaring, men knappast en ursäkt för dagens ordning.

Sydsvenska Dagbladet

Som fågel

När man funderar på vart man skulle kunna åka för att kanske få en stunds ro och koppla av eller uppleva något intressant så är det en god idé att googla och se vad man hittar. Man kanske då kommer ihåg platsens namn men inte så mycket mer, eller rättare sagt eftersom man inte riktigt vet vad man kan förvänta sig så förhåller man sig öppen inför omvärlden och söker på namnet. Vem vad man finner. Om man då googlar Vellinge så ser man efter en massa sidor som handlar om annat till sist en tillförlitlig sida, den första av kommunens sidor som dyker upp om Vellinge. Den handlar om turism. Kommunen har "något för alla". Man kan också äta och sova gott i kommunen. Kommunen beskrivs vidare som fåglarnas paradis. Som service till sina besökare går det att översätta sidan till en rad språk genom google translator. Finurligt, vem kan säga något illa om en kommun som erbjuder en sådan service åt fåglar?

Hemlöshet

I USA har man under längre tid arbetat med projekt för att minska hemlösheten som kallas "housing first". Ansatsen innebär att man fokuserar på bostad som en rättighet och att det första steget till delaktighet i samhället i övrigt för hemlösa går via att ha en ordentlig bostad, snarare än att genom olika åtgärder "förbereda" personer att kunna ha sin egen bostad. Nyligen har forskare vid socialhögskolan i Lund progagerat för att svenska kommuner bör använda denna metod.

Dagens Nyheter

Housing First

Pressfrihet

Det har blivit allt vanligare att utveckla index som försöker ge en bild av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i länder. Bland de mer kända finns den politiska terrorskalan och Freedom House liksom index över korruption. Ett annat av dessa index har utvecklats av Reportrar utan gränser som i årets rapport visar på en försämrad situation för pressfriheten i flera europeiska länder, exempelvis Frankrike och Italien.

Press Freedom Index 2009

Hälsa för irreguljära migranter

På fredag den 23 oktober disputerar Ramin Baghir-Zada på en avhandling om irreguljära migranter och hälsa vid Malmö högskola. Baghir-Zada har genom intervjuer med sammanlagt ett 70-tal irreguljära migranter i Sverige och Nederländerna visat hur de ser på sin hälsosituation och hur de försöker hitta sätt att tillgodose den behandling som de anser sig vilja ha och behöva. Baghir-Zada fokuserar på det som migranterna säger sig vilja ha och deras strategier att uppnå detta när de på olika sätt saknar rätt till vård på lika villkor med andra i samhället. Baghir-Zada visar hur mångfaseterade strategierna är och att hälsa för flertalet personer som intervjuats inte enbart hänger samman med direkt behov av vård utan med den sociala och ekonomiska situationen, inte minst riskerna och rädslan att upptäckas som levande i staten utan tillstånd.

Disputation

Var försvaras och kämpas det om rättigheter? (1)

Utvecklingen i flera europeiska samhällen går mot en ökad betoning av den dömande maktens roll för att försvara rättigheter gentemot både regering och parlament. Mycket av diskussionen om reformerna av Regeringsformen i anslutning till Grundlagsutredningen har samma fokus. Senast i raden av sådana förslag är organisationen Civil Right Defenders, före detta Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Genom att stärka skyddet av rättigheter och ge domstolarna en framträdande roll i att pröva giltigheten i beslut och lagar kan skyddet av rättigheter förbättras. Det finns mycket som talar för sådana förslag. Men det finns också en påtaglig brist på förståelse av två förhållanden som är väsentliga när dessa förslag diskuteras. För det första handlar det om frågan hur denna fokus på den dömande makten återspeglar förändringar av det politiska systemet. För det andra rör det frågan om var och hur rättigheter diskuteras, försvaras och kämpas om.

Svenska Dagbladet: Bristande förståelse för mänskliga rättigheter

Barnkonventionen uppmärksammas

Med anledning av att Barnkonventionen fyller 20 år lanseras ett samarbete mellan BRIS, ECPAT, Plan Sverige, Rädda Barnen, SOS-Barnbyar, UNICEF, World Childhood Foundation och Barnombudsmannen. En ny hemsida har nyligen sjösatts

Leva upp till barnkonventionen

Dagen efter

Så här dagen efter den dag som numera är ett historiskt fenomen (och själva motsatsen till jungfruligt trots att det är mitt i tecknet och den 11 september därför borde vara mycket stabilt just jungfruligt) kan man läsa på DN om lycka. Bland annat finns det en webbfråga som vilande på god svensk politisk tradition att nästan alltid ha ett "jaså-vadå-nä-men-kanske" alternativ i folkomröstningar har tre svarsalternativ: ja, nej och på god väg. På god väg till lyckan. Eller kanske mot lyckan? Svårt med prepositioner. Nästan lika krångligt som lycka, för att inte tala om att mäta lycka. Men det är många som försökt, som bekant, och nya framsteg görs på området, som berättas om i Lyckobloggen

Lyckobloggen

Disconnecting people

Kommunikation är fint och bra och själva grunden för existensen enligt vissa filosofer, även om det där med existens tillhör en annan filosofi. Komplicerat. Lite vara är det emellertid. Ungefär som med kommunikation. Vara det också. Så, hur mycket betalar staten? Hur mycket betalar du?

Dagens Nyheter

MR i datorspel

Om man har vägarna förbi Gotland under sensommar eller höst håller Högskolan där en föreläsningsserie om Människorätt inom seriösa spel

Högskolan på Gotland

Dagens Nyheter

Gömda barns skolgång

Regeringen har i veckan tillsatt en utredning som syftar till att ge gömda barn rätt till skolgång, den rätt som barnrättskommittén vid flera tillfällen påpekat att Sverige inte lever upp till. Utredningen ska lägga fram sitt förslag i januari nästa år.

Regeringskansliet

Ett tips

Om någon av bloggens läsare inte orkar ta sig till sin egen säng efter en fest så undvik tågspår... Även andra ställen kan vara farliga. Så, då vet vi vad vi egentligen är rädda för.

Påkörd av tåget

X som i okänt

X används ju som matematisk term för att beteckna det som är okänt och man ska ta reda på. Så vad är okänt i dagens värld? Inte mycket kan det tyckas, i en tid av information om det mesta, behagligt nära tillhands på datorn. Inte ens det kusliga eller o-hem-liga (unheimlich) tycks vara okänt. Så varför är så mycket styrt av rädsla?

MR-indikatorer

Att utveckla indikatorer för att kunna mäta huruvida man är framgångsrik eller inte i att förverkliga mänskliga rättigheter har blivit en viktig fråga under de senaste årtiondet. FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter la förra året fram en rapport om indikatorer som har en tydlig fokus på såväl process - hur mycket en stat eller annan aktör anstränger sig för att förverkliga rättigheter - och resultat av lagstiftning och policier. Nu har en rapport som är anpassad till svenska förhållanden tagits fram av Handisam på uppdrag av Delegationen för mänskliga rättigheter.

Handisam: Nationella indikatorer för mänskliga rättigheter

OHCHR Report on indicators for promoting and monitoring of human rights

V som i V

V var en på sin tid (1983, sänd i svensk TV 1986) populär TV-serie om utomjordingar som har för avsikt att lägga beslag på allt vatten i de stora världshaven. En hel mening yttras på svenska i serien: "Herr Generalsekreterare. Var inte rädd, kom upp för trappan." Det är utomjordingarnas första kontakt med människor, något som sker på taket av FN-byggnaden i New York. Även i andra utrikiska serier och filmer förekommer svenska, mupparna naturligtvis och små grodorna i Minority Report. Således har det som Tegnér kallade för ärans och hjältarnas språk blivit vad det kanske egentligen är, oförståeligt och infantilt när det inte är direkt svekfullt.

Det blev inte så mycket V i denna blogg och inte heller handlar det särskilt mycket om mänskliga rättigheter. Men det kanske inte är hela världen.

U som i undantag

Undantaget bekräftar regeln, sägs det. Och därmed ges grunden för att varje rättsordning är dubbel till sin natur - regel och undantag. Denna enkla sanning går ofta förlorad i mycket av debatterna kring mänskliga rättigheter eftersom det prioriterade medlet - rätten - tänks tämja suveräniteten. Men som Schmitt och senast Agamben påminner oss om är det inte så. Ju fler regler, desto fler undantag och därmed en tillväxt i suveränitet. Medlet tämjer inte suveräniteten, utan härbärgerar den. Ungefär som en dag som denna när det är soligt:

"Regel: Det regnar alltid om somrarna.
Undantag: Det är vackert väder ibland."

Tage Danielsson, Grallimatik

Stockholmsprogrammet

I dag håller man ministermöte om delar av Stockholmsprogrammet, som bland annat handlar om EU:s asyl och invandringspolitik inför de kommande fem åren och även de kontroversiella regleringarna av internet, telefon och andra kommunikationsmedel. I en debattartikel i Dagens Nyheter idag presenterar Ask och Billström huvudtankarna. Ask och Billström skriver bland annat att "Det behövs en bättre balans mellan säkerhetshöjande åtgärder som stärkt gränskontroll och individens rättigheter som till exempel rätten att få en rättssäker och individuell prövning av sin asylansökan." Och vidare att "En asylsökande ska veta att behandlingen av hans eller hennes asylansökan blir likadan oavsett i vilken medlemsstat den lämnas in."

Goda ambitioner så länge det inte sägs så mycket om vilket slags balans som det till slut handlar om. Både Tammerfors och Haag-programmen på asylpolitikens område motiverades huvudsakligen av att på olika sätt förhindra rörlighet till EU för att möjliggöra rörlighet inom unionen. Att Stockholmsprogrammet skulle innebära en ändring av den inriktningen är svårt att se.

Dagens Nyheter

T som i tur

Tur har man när man inte har otur. Vilket är tur. Således är tur otur fast utan otur och tur är det för annars vore det otur. Vilket det då inte är. Annars är det sällan man har tur; vanligtvis har man otur. Fast det glömmer man lätt. Och så framstår man så framsynt att det både var tur att jag föddes, där jag föddes och till den jag föddes. Vilket man ju kan undra över. Otur mest kanske att jag blev som jag blev; med all den turen borde det gått bättre. Fast också sämre. Tur att det inte blev så.

Glad midsommar

R som i r kommer före s

S är en så bra bokstav att det är lätt att glömma bort att r kommer före den. Så här är R, fast det är s det också.

Ta av dig skorna

S som i Sommarsverige med skorna på

Till de mest diskuterade frågorna om svenskhet hör - vid sidan av debaclet kring ludd i torktumlaren i den gemensamma tvättstugan - onekligen frågan om man bör ta av sig skorna när man går in. Debatten kring denna sed har rasat sedan urminnes tider, men har nu tagit en ny vändning. För visst blir man svettig på sommaren - ja, i varje fall någon dag - och då finns en helt ny dimension till frågan om man ska har skorna på eller om de bör åka av direkt vid dörren.

Dagens Nyheter: Fråga om etikett

Universal Periodic Review

När FN upprättade MR-rådet 2006 som ersättare för MR-kommissionen bestämde man sig också för att inrätta en ny mekanism - Universal Periodic Review - för att utvärdera staternas förverkligande av mänskliga rättigheter. Under nästa år kommer Sverige att utvärderas för första gången.

FN-granskning av Sverige 2010

Universal Periodic Review

EU-val

Om en vecka är det val till Europaparlamentet. Parlamentet har gradvis fått en mer central ställning i EU:s beslutsfattande, men intresset att delta i valen ökar inte. Det finns flera skäl till det, bland annat att det trots allt inte gör så stor skillnad hur man röstar. Det gör det inte heller i nationella val, just min röst är av försvinnande liten betydelse, men det är mycket tydligare vad som står på spel i nationella val. I valet till Europaparlamentet är det svårt att veta, även för dem som ställer upp i valet. En annan viktig anledning är att de stora partierna i Sverige helst inte vill diskutera EU, trots försäkringar om motsatsen, något Carl Tham sätter fingret på i en debattartikel i i fredagens DN.

Dagens Nyheter

Q som i q

Barnkonventionen lägger fast att varje barn har rätt till ett namn, dock inte vilket namn som helst och inte heller varje namn som föräldrarna skulle tänka sig att välja. Namnlagen säger att som förnamn "får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn." (SFS 1982: 670). Frågan om Q är ett lämpligt förnamn kommer att tas upp av regeringsrätten efter det att Skatteverket avslagit ansökan. Q ingår ännu inte i förnamnsbeståndet, menar Skatteverket.

Tidigare har domstolar bestämt att A, G, J, T, W och X inte är lämpliga förnamn. Q förekommer visserligen som namn men enbart i TV-serien Star Trek, noterar Skatteverket. Det intressanta med Q i Star Trek, förutom att de är varelser som existerar i ett parallellt universum vilket bara det är ganska skoj, är att de alla heter Q. Det kan verka lite märkligt för dem som tycker att de borde heta något mer, kanske Q 2 eller så, men för dem själva ställer det inte till några problem. Det är onekligen ett "obehag" att inte kunna skiljas från andra Q, fast då kanske enbart om det känns jobbigt för den som heter det.

Allt om barn

P som i politiska djur

Till de mer roliga och samtidigt mest melankoliska av filosofiska genrer hör helt klart förfallshistorien. Så här är en. En gång i tiden definierades människan som ett politiskt djur (eller varelse). Att vara människa är enbart möjligt i staden – varken i familjen, byn eller i det kosmopolitiska livet. Bortom stadens murar finns enbart gudar och djur – de djur som olikt människan inte är politiska djur eller de som inte lever i en stad och därmed inte heller är politiska djur. Denna fina aristoteliska tradition hade stor betydelse fram till det att Hobbes kom och gjorde en riktig best till väktare över stadens murar. Och därmed föll de och med dem också distinktionen mellan de politiska djuren och de andra djuren. Och in trädde allehanda bestar, såväl gulliga som mindre gulliga. Och de politiska djuren blev många. Och vem kunde skilja ett svin från ett annat?

Irreguljära migranter

I samband med att den nya utlänningslagen antogs för snart fyra år sedan förde flera partier och organisationer fram tanken om amnesti för de personer som höll sig undan avvisningsbeslut, men det blev inget sådant beslut till följd av socialdemokraternas och moderaternas motstånd. Amnesti och frågan om regularisering av irreguljära migranters ställning är titt som tätt på dagordningen i flera europeiska länder och en del stater, exempelvis Spanien, har tidigare fattat sådana beslut. I den amerikanska tidskriften Boston Review diskuteras frågan om amnesti ur såväl moraliska, politiska som rättsliga perspektiv i dess majnummer.

Boston Review

Barns rättigheter

För två år sedan lämnade Sverige in sin fjärde rapport om arbetet med barnkonventionen. Om lite drygt en vecka - den 27 maj - håller kommittén en utfrågning av Sveriges representant om rapporten och arbetet med konventionen. BO har skrivit en rapport till kommittén där man bland annat tar upp de lokala skillnaderna mellan kommunerna som ett problem för ett likvärdigt förverkligande av barns rättigheter. BO är också kritisk mot att inte barn som saknar uppehållstillstånd ges samma möjligheter till hälsovård som andra barn och att det återstår arbete för att tillgodose rätten till utbildning. Liknande synpunkter har framförts av andra organisationer, exempelvis Rädda Barnen.

BO och regeringens rapport

Rädda Barnens rapport

O som i o

O är en av alfabetets viktigaste bokstäver men har också den mest otacksamma rollen bland dem eftersom den alltid definierar en motsats, som otacksam, ovälkommen, olycka och så vidare. Motsatser är annars mycket fint, negationer är bland det bästa som filosofin vet, särskilt som det i en vacker dialektik leder till över till affirmation: Oh!

Human Rights Committee om medborgerliga och politiska rättigheter i Sverige

Human Rights Committee har granskat Sveriges rapport om hur man efterlever konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Bland de kritiska punkter som kommittén tar upp märks frågan om ett nationellt MR-organ och att det fortfarande är oklart hur konventionen får genomslag i nationell lagstiftning och tillämpning. Kommittén skriver om den senare frågan att "there is no apparent modality to give effect to the full range of standards of the Covenant in the State party’s domestic law" och påpekar att Europakonventionen inkorporerats i sin helhet som lag medan att något liknande inte skett för ICCPR.

Man menar också att ytterligare åtgärder måste vidtas för att minska våld mot kvinnor och att förbättra kvinnors chanser i samhället. Även behandling i fängelser och av polisen uppmärksammas och man menar att Sverige borde överväga att ha en oberoende nämnd för att undersöka klagomål riktade mot polisen.

Även signalspaningslagen från förra året tas upp och kommittén påpekar att staten måste tillse att det material som inhämtas genom signalspaningen inte används på sätt som står i strid med konventionens artikel 17, som handlar om personers skydd mot godtyckliga och olagliga ingripanden i privatliv, familj, hem eller korrespondens. För att se till att denna rättighet respekteras anser kommittén att informationsinhämntning och bearbetning bör övervakas av ett oberoende och opartiskt organ.

ICJ - International Commission of Jurists - hade i sin rapport till kommittén påpekat att signalspaningslagen skulle kunna ses som ett brott mot artikel 17 och att den måste vara utformad på ett sådant sätt att den information som inhämtas inte inkräktar på privatlivet i större utsträckning än strikt nödvändigt givet lagens syften. ICJ menade också att det behövs ett oberoende organ som övervakar tillämpningen av lagen.


Kommitténs slutsatser

ICJ:s rapport

N som i athjo

Nysningar har en fått en både ny och gammal betydelse i denna tid av svininfluensa. Prosit betyder på latin må det gagna och kommer av pro sit - det som är nyttigt. Det är onekligen en from förhoppning. Nysningar är inte så ofta diskuterat i MR-instrumenten men ligger naturligtvis bakom de inskränkningar som kan göras i en rad av de medborgerliga rättigheterna, inte minst demonstrationsfriheten. Vilket osökt för oss över till ett annat ord som likt athjo inte heller börjar på N men som väl är en vanlig anledning till att man nyser: virus. Det är en slump som nästan som ut som en tanke att medan vi samhällsvetare gärna betonar hur allt är socialt konstruerat och därför skulle kunna vara annorlunda men kan förändra ack så lite så har förändringen dessemellan antagit biologisk gestalt. Eller i form av datorvirus: teknologisk karaktär. Som på den gamla dåliga tiden handlar det således om att tolka: var nysningen ett tecken på det goda eller onda?

här är ett roligt forum för humanitära frågor

http://ihlforum.ning.com/forum

M som i mellanlanda

Det här med mellanlandingar är svårt; man kan lätt få för sig att direkt flyg innebär att planet flyger hela vägen utan att landa men ibland innebär det inte det, utan att man gör tekniska mellanlandningar för att tanka. Då kan det vara så att man får sitta kvar på planet eller gå av för att sedan gå på igen. Samma plan dock. Som behöver tankas. Inte undra på att man har så svårt att utreda hur många CIA-plan som mellanlandat i Sverige när de flugit fångar hit och dit. Att Göran Persson inte vill kommentera de senaste uppgifterna och att Leni Björklund inte kommer ihåg är ju mot den bakgrunden fullt förståeligt. För vad är en mellanlandning, egentligen? Kanske planet bara nuddade marken innan man kom på att man ju inte får göra så i Sverige. Mellanlanda alltså.

Diskriminering i EU-länderna

I skuggan av debaclet kring Durban II-konferensen publicerade Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter en rapport igår om diskriminering och rasistiska brott. Rapporten visar att omfattningen av diskriminering och rasism är större än vad tidigare undersökningar visat och också att flertalet - över 80 % - av dem som upplever sig utsatta för diskriminering och rasism inte anser det är lönt att anmäla det som de utsätts för.

Artikel i Dagens Nyheter Dagens Nyheter

Rapporten från The European Union Agency for Fundamental Rights (FRA)

L som i lättja

Är man lat så är man. Därför - i enlighet med principen att klippa och klistra - kommer här ett citat: "Låtom oss lata oss i allt, utom i att älska eller dricka, eller i att lata oss." Och ja, det är från Lessing och finns i Paul Lafargues Rätten till lättja.

Skonande gå förbi

Broken Chair finns utanför FN:s byggnad i Genève och symboliserar motståndet mot landminor och klusterbomber, en symbol värd att påminna om så här i påsktider.

K som i krig

Kriget är förlängning av politiken med andra medel menade von Clausewitz. Uttrycket får en alldeles särskild betydelse i förhållande till Livgardets planer på att öva Afghanistanstyrkan i Rinkeby. Tanken med övningen var som Livgardet uttryckte sig: att göra det möjligt för soldaterna att "prova hur det känns att vistas på en plats där olika språk och kulturer sammanstrålar”. Övningen fick kritik från flera håll och många menade att man visat prov på sanslöst dåligt omdöme. Livgardets informationschef Katja Öberg uttryckte sig på följande sätt i Dagens Nyheter igår om övningen: "Jag hoppas verkligen inte att någon blir rädd. Det är en högst fredlig övning. Vi kommer att gå runt och säga: 'Hej, hur mår du?'. Det dominerande arbetet inom utlandsstyrkan är ju att knyta kontakter och ha en dialog med lokalbefolkningen". Idag meddelade Livgardet att man inte ska hålla övningen som planerat, bland annat till följd av kritiken men också för att, som informationschefen säger i Dagens Nyheter, man på grund av inblandning av tredje part - läs media - antagligen inte skulle kunna prata med befolkningen på ett naturligt sätt. I sitt stilla sinne undrar man onekligen vad nästa steg i svensk integratio..förlåt utrikespolitik är. Eller hur var det nu?

Dagens Nyheter, 3 april

J som i jaså

Amerikanska presidenter måste ha möjlighet till "plausible deniability". I svensk politik, som antas vara mindre smutsig, har man inte sånt. Där har vi istället förvåning - jaså - som fungerar nästan lika bra. Om man inte vet vad man läst i en rapport eller i en årsberättelse kan man använda det. Jaså, stod det så. Jodå. Fast man måste låta nästan helt övertygad om att man är förvånad, annars går det inte. Om olyckan är framme låter det mer som jaha. Det är inte bra. Det verkar som man inte bryr sig, vilket man ju egentligen inte gör men det är dåligt om det verkar som man är ärlig. Alltså: trovärdig förvåning.

I som i individ

Mänskliga rättigheter kritiseras ofta för att ha individualism i sitt släptåg. Historiskt sett kommer kritiken från både höger och vänster, men det är den konservativa kritiken som dominerat diskussionen under de senaste två årtiondena. Exakt varför man ska vara så hövlig i förhållande till denna kritik är minst sagt oklart. Inte bara är den tämligen trist - alla dessa förfärliga gemenskaper – utan också djupt problematisk. Hur mycket gemenskaper tål vi egentligen?

H som i hälsa

Att irreguljära migranter - papperslösa - inte har rätt till samma vård som andra människor som befinner sig i Sverige har uppmärksammats under senare år, inte minst i kölvattnet av den kritik som Sverige fick i Paul Hunts rapport om rätten till hälsa 2007. Sedan dess har en del hänt, bland annat har landstingen i Göteborg och Skåne infört rätt för papperslösa till sjukvård på samma villkor som andra boende och i Stockholm har man bestämt att papperslösa ska ges sjukvård på likartade villkor som för turister. Det senare innebär emellertid avsevärt större kostnader för papperslösa än för andra som bor i landstinget, något som kritiserats av frivilligorganisationer. Även om landstingens beslut och agerande är ett fall framåt så handlar det om olika regler i olika landsting. Och regeringen har ännu inte givit några direktiv till den utredning som ska undersöka frågan.

G som i grönbete

Snart är det dags för kor och hästar att släppas ut på grönbete. Även vi andra djur – såväl män som kvinnor – tycker om när det blir ljusare och varmare. Och apropå grönbete så kan det ju vara skäl att påminna att Sverige ännu inte ratificerat ILO 169 om ursprungsfolks rättigheter. 1998 bad den svenska regeringen om ursäkt för behandlingen av samer, men många menar att Sverige inte tagit itu med det koloniala förhållningssätt som utmärkt relationen till samerna. Och trots mycket utredande har man ännu inte kommit till skott när det gäller samers tillgång till land, varför ratificeringen av ILO 169 dröjer. Samernas rättigheter är naturligtvis ett av exemplen på den svenska statens dubbla budskap, hög svansföring i många människorättsfrågor men dåligt ställt med beaktande av mänskliga rättigheter när det blir besvärligt och involverar konflikter med andra samhällsintressen.

F som i farligt

Det är mycket som är farligt, inte minst sådant som finns på nätet. Och sådant som människor messar och talar med varandra på telefon om. Det är bäst att någon lyssnar på det så vi alla kan bedöma hur farligt det är, helst innan det sägs, för när det väl sagts kan det vara för sent. Och hinner vi inte med att ta reda på farligt det är innan det sägs är det ju bra om vi kan ha allt kvar så att vi kan ta ställning till hur farligt det är efteråt, när vi vet hur farligt det egentligen var, eller då kanske hur farligt det inte var. Det här med farlighet är således svårt. En sak vet vi dock säkert, enligt EU:s datalagringsdirektiv är det som sägs farligt mellan sex månader och två år.

Dagens Nyheter: Friheten krymper på internet

FN:s dag mot rasism

Idag är det FN:s dag mot rasism - instiftad till minnet av massakern i Sharpeville 1960. Det är i dagens debattklimat en from förhoppning att fokus skulle ligga på hur hatbrott, institutionell diskriminering och rasistiska uttalanden kan motverkas. Istället har mycket kommit att handla om hur ställningstaganden mot vissa former av rasism innebär att ställning för en annan form av rasism. Diskussionerna kring protesterna mot Davis Cup-matchen är ett exempel och denna återspeglas globalt i debatterna kring Durban II, uppföljningen av den första konferensen i Durban om rasism och intolerans. Tonläget är högt, ställningstagandena många och kategoriska. Argumenten sitter trångt och allt färre tycks mena att det överhuvudtaget skulle vara något att ta notis om vad någon egentligen försöker säga.

E som i ekonomi

Vi lever i en tid av ekonomisk kris, vilket sägs vara den djupaste sedan depressionen. Depressionen ledde till en rad nydanande grepp inom den ekonomiska politiken. Så mycket av det har vi i varje fall inte hittills sett denna gång. Det är visserligen ironiskt att den mest marknadsliberala staten i världen går i bräschen för statsövertaganden, men den stat som nu blir borgenär för förfallande företag är redan så i grunden nyliberaliserad att det är svårt att se det som början på ett annorlunda förhållningssätt.

Hittills har svaret på krisen inte varit mycket mer socialisering av förluster och moraliska litanior över girigbukar. Girighet är naturligtvis ett tacksamt tema och dessutom lite roligt; särskilt om man lyssnar på dem som ska försvara den. Tänk så många grodor som kan hoppa ur en mun samtidigt. Och sedan kommer någon och ska förklara det, lite så där etik och moral som det låter när kristdemokrater talar. Vilken röra. Inte utan att man börjar längta efter lite Ebba Grön-populism eller hederligt marxska kapitalister: kom ihåg att ackumulera är Moses och profeterna.

ISO 26000 om socialt ansvartagande

När man talar om trollen... Min kollega berättade idag helt spontant om hur roligt det är att Sverige driver utvecklingen av den nya isostandarden om socialt ansvarstagande!

Vill ni läsa mer så kika här:
http://www.sis.se/DesktopDefault.aspx?tabName=%40projekt&PROJID=1478&menuItemID=9896

Det är på gång..

D som i diskriminering..

Jag har utbildat, utbildat o utbildat i diskriminering för tjänstemän, chefer och medarbetare i statliga organ. Påminnelsen och ämnet är ofta ett uppskattat avbrott vardagen. Möjligheten till reflektion som erbjuds, att etik för ta tid från vardagsarbetet, ifrågastättande av invanda arbetssätt oxå..

Ändå undrar jag vilken effekt det verkligen har i praktiken. Leder till till mindre diskriminering? Vet inte de flesta statstjänstemän idag att alla individer har lika rättigheter och bör få samma möjligheter? När det ändå blir fel och diskriminering inträffar..är det då för att de inte förstår?

Jag har svårt att tro det.. vad är det som brister? Jag tror egentligen att det är nya rutiner som krävs, tydligare rutiner, något som tvingar till eftertanke o påminnelse i vardagen, möjlighet till att diskutera etik i vardagen.. Lägg in diskrimineringsfrågorna i ISO certifieringen.. där gör de sig bättre..

Tankar kring MR från Stellenbosch, Sydafrika, 10 mars 2009

ALLAS LIKHET INFOR LAGEN?
Efter att ha hostat mig igenom ännu en natt med svåra skogsbränder här i Stellenbosch på Afrikas sydligaste spets slår jag mig ned vid köksbordet for att med trötta ögon läsa morgontidningen och sätter nästan mitt gröna te (som mamma skickar varje månad) i halsen när jag blir serverad nyheten att Jacob Zumas, snart vår nya president, främste hantlangare Schabir Shaik, dömd till 15-ars fängelse for olika korruptionsbrott skall släppas fri efter bara 2 år och fyra månader i finkan. Anledningen är att han är dödligt sjuk och ligger på sitt yttersta. Shaik var bland annat inblandad i muthärvan kring Saabs försäljning av 28 Jas Gripen plan till Sydafrika och frågan kring hans skuld har varit föremal for en lång juridisk process som resulterade i att han dömdes till 15-ars fängelse.
Nu låter det val hemskt att man blir upprörd över att en person i livets slutskede skall få ett “slippa-ut-ur-fängelsekort” men saken är den att den juridiska provningen av hans sjukdomstillstånd luktar maktmissbruk och korruption lång väg, alla vet, efter att herr Shaiks tillstånd har kablats ut i media i månader att han lider at högt blodtryck och depression! I och för sig allvarligt men inte nödvändigtvis livshotande. Enligt den sydafrikanska lagstiftningen skall en person endast undantas från sitt fängelsestraff om personen har en dödlig sjukdom som inte går att bota och personen befinner sig i livets absoluta slutskede. Med andra ord skall fangen få komma hem och dö i fred omgiven av nära och kära, om mojligt. Vid frågan om herr Shaik befann sig i denna position svarade till och med hans egen doktor att han var förvånad över Shaiks frisläppande.
Shaiks frisläppande kommer även lägligt for ANC president Jacob Zuma som efter att Shaik fick ikläda sig skulden for de mutbrott som aven Zuma med största sannolikhet var inblandad i nu slipper släppa honom fri när han troligtvis i maj blir Sydafrikas näste president. Till saken hör att i Sydafrikanska fängelser sitter tusentals fångar som lider av HIV/Aids och andra dödliga sjukdomar. Dessa fångar kommer aldrig ens i närheten av en frigivning på medicinska grunder. Den sydafrikanska MR-kommissionen (SAHRC) har i dagarna krävt att den berörda ministern skall ta upp frågan och tillsätta en utredning som även enligt SAHRC bör ha till syfte att identifiera alla sydafrikanska fångar med dödliga sjukdomar for att ge dem en mojlighet att ansöka om frigivning.
Tyvärr verkar korruptionen och maktmissbruket följa i Zumas fotspar och det bådar inte gott för ett land som verkligen behöver all hjälp det kan få for att överbrygga och göra slut på decennier av segregation och fattigdom. Åklagarmyndigheten försöker fortfarande bygga ett åtal mot Zuma men vem vet, med Shaik ute ur bilden har deras uppgift med ens fått en till fnurra på traden! Fortsättning följer!

Annika Rudman

Rätten till ledighet

De som tycker att mänskliga rättigheter ska handla om enbart seriösa saker och allvarliga övergrepp och att det gått inflation i mänskliga rättigheter - allt som man gillar formuleras som en rättighet - brukar ofta ondgöra sig av att något så märkligt som rätten till semester finns med i den allmänna förklaringen. Eller som det står: "Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet". Förutom att de som tycker illa om artikeln för det mesta har ganska mycket ledighet och därmed inte behöver bekymra sig om att åtnjuta ett privilegium - privilegier är fasligt trevliga - måste det anses vara ett historiskt genombrott att rätt till ledighet och fritid finns med i en text som har fått global rättslig giltighet. Det är inte utan att det finns skäl att utbrista, så roligt för oss: äntligen något som tar en väsentlig del av livet på allvar. Eller så kanske det var en förelöpare till situationisterna som spelade ett spratt när artikeln inkluderades: ta inte makten, ta hissen. Och den senare bidrar i hög grad till ledighet. Även om jag går i trapporna. Så brukar jag tänka, lyckligt lata människor.

Seminarier

I Göteborg hålls ett par seminarier under våren om aktuella teman i diskussionerna om mänskliga rättigheter

Program

I Stockholm kommer ett par paneldebatter att anordnas under april om migrationspolitik

Program

C som i vändning

C är en vacker bokstav, införd i det latinska alfabetet från fenicierna som i sitt alfabet dock skrev bokstaven på felvänt sätt - ). Eller då möjligen rättvänt. Vändningen av saker och ting är intressant. Men till skillnad från de tämligen tråkiga frågorna om vad som eventuellt är rättvänt respektive nervänt är det som är upp-och-nervänt roligt. Upp-och-nervänt spelade en central roll i exempelvis medeltida karnevaler där man under en tid kunde skoja med överheten, biskopar och andra potentater genom att vända på den sociala och politiska ordningen. Denna linje i förhållningssättet till världen är definitivt underskattad :)

B som i början

Att börja är enkelt, att börja på nytt är svårare, att börja vid rätt tid och på rätt sätt är så svårt att politiska tänkare ägnat hyllmeter åt frågan. När är det tillfälle att börja? Och vad betyder början? Den senare frågan är av särskild betydelse för diskussioner om mänskliga rättigheter eftersom det ofta ansetts av vikt att markera deras början, exempelvis sådant allmänna förklaringen formuleras mot bakgrund av det avslutade kriget, samtidigt som de inte alls kan börja. Anledningen till det senare är inte att mänskliga rättigheter ”alltid funnits” och deras början därför inte kan dateras, utan därför att gripandet av världen som en värld sammanhållen av en gemensam rätt inte kan begripas som en rätt. Mellan att gripa och begripa öppnas problemet med mänskliga rättigheters universalitet.

A som i arbete

Det finns så många slags arbete: betalt arbete och obetalt arbete, kvalificerat och okvalificerat arbete, roligt arbete och tråkigt arbete, arbete som måste göras nu och sådan som inte behöver göras alls, arbete som skapas genom att någon arbetar fast med fel saker och arbete som inte skapas för att någon gör rätt saker. Sedan finns det också arbete som består i att säga saker, arbete som är metaboliskt utbyte mellan inre och yttre natur, arbete som är tänkande, materiellt arbete och immateriellt arbete. Undrar varför man säger att det råder brist på arbete?

Tydlighet

Tydlighet tillhör dagens mest använda politiska mantra. Det är mycket som ska vara tydligt. Tydligt betyder för det mesta mer restriktivt och fler villkor. Senast ut i raden av tydlighet är moderaternas förslag när det gäller migrations- och integrationspolitik. Den avses vara tydlig om rättigheter och skyldigheter till skillnad från "välmenande". För tydlighetens skull lägger man också till att man antagligen kommer att "anklagas för respektlöshet och nationalism" av välmenande kritiker. Tydligare kan det nog inte sägas.

Från den allvarliga till den ironiska staten

Stater är mycket allvarliga saker. Ibland kommer de överens om allvarliga ting, som att var och en har rätt till hälsa. Men samtidigt i Gullspång blir staten ironisk. Du har rätt till hälsa, var god vänta tre år! Den svenska staten använder sig gärna av utropstecken. För den säger Du till dig. Och Du är Du med den. För den är till för dig. Tänker du, kanske. Att om den säger Du till dig så måste den mena vad den säger. Men försök att säga det: jag har rätt till hälsa. Känns det svårt? En ironisk stat verkar allvarlig tills den punkt där du tar den på allvar. Och då är den inte där. Så vart tog den vägen? Borta. Staten leker kurragömma. Men det är kanske inte med denna stat du ska prata, utan med staten på något annat ställe. Som heter något annat allvarligt, typ klinken för dyspraxi. För staten har kommit på att dina höftleder nog är ett talfel. Så kan det gå.

Fri rörlighet

Kan man befria invandringen? Om fri rörlighet och globala liv

Onsdag 29 april kl. 19:00. Panormacaféet i Kulturhuset, Sergels Torg, Stockholm


Vad händer om murarna rivs och migrationen blir friare, finns den en alternativ utopi, är den realistisk och vilka konsekvenser får den?


Program

Kommuner och MR

Rapport om kommuners arbete med mänskliga rättigheter finns nu att hämta på hemsida för Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige

Kommuners ansvar för att förverkliga mänskliga rättigheter

Grundlagsutredningen

Vid sidan av att ta bort uppenbarhetsrekvisitet föreslår Grundlagsutredningen (SOU 2008:125) också andra förändringar med bäring på rättigheter, bland annat att diskriminering på grund av sexuell läggning kommer att läggas bland diskrimineringsgrunderna i kapitel 2 av RF. Samerna kommer att särskilt nämnas i kapitel 1 där etniska, spårkliga minoriteters möjligheter att utveckla ett eget samfundsliv nämns. Man föreslår vidare att denna del formuleras som ett ska istället för ett bör. Därmed anpassas RF till den europeiska ramkonventionen och man går samiska grupper delvis tillmötes, även om samers företrädare hade velat ha ett bättre skydd än det som ges bland första kapitlets målsättningsparagrafer. Bland målsättningarna föreslås också att en bestämmelse om att det allmänna ska verka för barns rätt införs.

Kropp och själ

Att titta på TV är inte bara roligt utan också nyttigt, till exempel om man lyssnar på Fredrik Lindström och han frågar sig (eller oss), om det gick att genomföra en hjärntransplantation, skulle du då vilja vara donator eller mottagare? Är det av större betydelse att överföra "sig själv" till en annan kropp eller få "sig själv" till livs en ny hjärna?

Mål och prioriteringar

En av de funktioner som mänskliga rättigheter kan ha i offentlig verksamhet är att formulera mål med verksamheten och klargöra prioriteringar. Ett allmänt problem i sammanhanget är att rättighetsformuleringar överlag inte är särskilt framträdande i svensk lagstiftning. Som bland andra Elisabeth Abiri, Anna Brodin och Peter Johansson påpekat tenderar de rättighetsformuleringar som finns i internationella och regionala konventioner om mänskliga rättigheter att gå förlorade när de överförs till svensk lagstiftning. Som exempel kan nämnas att konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innehåller stipuleranden i termer av rätten till en viss sak, medan när dessa överförs i svensk lagstiftning formuleras det som ett ansvar för det allmänna att främja och trygga – exempelvis att främja och trygga social trygghet snarare än rätt till social trygghet.

I en undersökning om 16 kommuners arbete med mänskliga rättigheter som jag gjorde under 2008 framkommer också en del svagheter i målformuleringar utifrån mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter utgör inget direkt paraplybegrepp för kommunernas verksamhet i allmänhet. Göteborgs stads formuleringar i budgeten att kommunens verksamhet syftar till att förverkliga de mänskliga rättigheterna är delvis ett undantag i det sammanhanget. Men trots att mänskliga rättigheter inte är paraplybegrepp för verksamheterna nämns sådana värden och normer som likabehandling, icke-diskriminering och allas lika värde i kommunernas övergripande styrdokument. Dessutom specificeras särskilda perspektiv, exempelvis rörande barns rättigheter, funktionshinder och jämställdhet, i flera kommuners budget och centrala styrdokument. I flera av dessa fall anges också mer specifika uppdrag för nämnder och man lägger fast hur uppföljning och utvärdering ska ske. Därmed framträder den röda tråden mellan överordnade perspektiv och preciserade mål för nämnder och förvaltningar tydligt. I en del fall är det emellertid mer oklart. Överlag är rättighetsperspektivet i högre grad implicit än explicit.

Vid sidan av problem med att tydliggöra hur övergripande perspektiv bryts ner till mer specifika mål finns också problem i hur man ska bedöma mål som anger sådant som ”god kvalitet” och ett ”gott bemötande” och liknande ur ett rättighetsperspektiv. Vid sidan av de oklarheter som ligger i frågan om en viss tjänst kan sägas hålla god kvalitet ur ett människorättsperspektiv är det också oklart hur kvalitet översätts i rättigheter som invånarna kan hävda gentemot kommunerna. Ett steg på vägen i det här sammanhanget är de service- och kvalitetsdeklarationer som flera kommuner antagit. Sådana deklarationer är ett sätt att tydliggöra kommunernas ansvar och vad medborgarna kan förvänta sig av kommunerna, men ofta är dessa deklarationer allmänt formulerade. Det är dessutom långtifrån klart hur personer vid sidan av att framföra klagomål kan använda sig av deklarationerna för att hävda att kommunen inte lever upp till de krav som kan ställas utifrån mänskliga rättigheter. Ett relaterat problem har att göra med hur måluppfyllelse preciseras. Ofta förekommer uttryck som ”fler” och ”bättre”, ”färre” och ”mindre” och så vidare i formuleringarna av målen, exempelvis färre personer i försörjningsbidrag och fler i arbete, ökad andel av medborgarna som är nöjda med service och så vidare. Sådana målformuleringar klargör visserligen en inriktning som är realistisk i förhållande till tillgängliga resurser, men även här är rättighetsperspektivet inte tydligt. Ett problem har att göra med formuleringar som ”fler” och ”färre” inte tar i beaktande vilka dessa fler och färre är; rör det sig om resurssvaga eller resursstarka personer och grupper? Bakom fler och färre kan dölja sig stora skillnader i förutsättningar och därmed också frågor som handlar om möjligheter till en likvärdig tillgång till deltagande, service och så vidare. Även i en annan mening finns en risk att dessa formuleringar döljer faktiska prioriteringar. Ur ett rättighetsperspektiv är det en fördel att man klargör att det givet omständigheterna, exempelvis på grund av personella och ekonomiska resurser, inte går att förverkliga alla rättigheter eller allas rättigheter fullt ut. Även om det inte smickrar att skylta med att man inte fullt ut kan leva upp till sina åtaganden, är det sannolikt att en sådan deklarerad brist leder till en tydlig fokus på vad som behöver ändras för att kunna förverkliga rättigheterna liksom diskussion om hur det kan ske.